Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MÄRKE mær3ke2, sbst.2, n. (Fries BotUtfl. 3: 243 (1864) osv.) ((†) m. l. f. Franckenius (: Stoor Merckie)); best. -et.
Ordformer
(märke (mer-, -ck-) 1538 osv. märkie (mer-, -ck-) 1638—1739)
Etymologi
[fsv. märke, f.; jfr d. mærke, mnt. o. t. merk, feng. mer(e)ce; möjl. besläktat med fsv. mora, morot, mnt. more, fht. mor(a)ha, t. möhre (se vidare MOROT)]
1) benämning på olika till familjen Umbelliferæ hörande växter; urspr. särsk. om arten Apium graveolens Lin., selleri; numera bl. bot. om (växt av) släktet Sium Lin., särsk. arten Sium latifolium Lin., vattenmärke; jfr EFFIG. VarRerV 58 (1538). ApotT 1698, s. 33. (Lat.) S(ium) latifolium L. (sv.) Bredbladigt Märke. Gosselman BlekFl. 52 (1865). SvUppslB 24: 925 (1935). jfr BÄCK-, VATTEN-MÄRKE. särsk. (†) i förb. stor märke, växten Smyrnium olusatrum Lin.; jfr EFFIG a. Franckenius Spec. D 3 a (1659).
2) (†) växten Ranunculus sceleratus Lin., vattensmörblomma, tiggarranunkel. Lindestolpe FlWiksb. 32 (1716).
3) (†) växten Ranunculus repens Lin., revsmörblomma. (Lat.) Ranunculus repens, (sv.) märke, är allmän både i åkrar och trägårdar. Osbeck Lah. 30 (1796).
4) (†) växten Epilobium angustifolium Lin.; i ssgn OLLON-MÄRKE.
Ssgr (till 1): MÄRKE-GRÄS. (†) växten Apium graveolens Lin., selleri. Roberg Beynon 186 (1697). ApotT 1698, s. P 4 a. —
-ROT. särsk. (†) om den officinella roten av Apium graveolens Lin. Rålamb 13: 195 (1690). ApotT 1698, s. 61. Därs. 1739, s. 59.

 

Spalt M 1994 band 17, 1945

Webbansvarig