Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MUTSA, f.; pl. -er.
Ordformer
(mutz 1599. mutze 1561. mutzo 1564. mut(t)zer, pl. 15601564)
Etymologi
[fsv. muza, harnesk; jfr isl. muza, pansar; möjl. samhörigt med mnt. mutze, mlat. muzza, korkappa (jfr MÖSSA)]
(†) visst slags harnesk (se d. o. 1). Blanke (dvs. icke ornerade) mutzer med Stormhuffud. .. Suarte mutzer. ArkliR 1560, avd. 1. Mutze medh stårm hattar och Lårskenär till .. 1 man. Därs. 1561, avd. 1. Mutzer med långe kraffuer och Stormhatter. Därs. Muttzer vthan kragar. Därs. 1564, avd. 7. Enn Mutz af dubbelt Ståll. SthmTb. 4/6 1599. jfr SvVapenhSÅ 1940—41, s. 59.
Ssgr (†): MUTSE-HARNESK. = mutsa. ArkliR 1560, avd. 1 (1563). Därs. (1565). jfr Spak BlVap. 20 (1890).
-KNEKTETYG. ”mutsa” för fotsoldat. ArkliR 1561, avd. 1.
-KRAGE? viss del av en ”mutsa”. Flanker och Skört(er) m(edh) mutze kraff(uer) — 1 manstyg. ArkliR 1563—71, avd. 1 (1560).
-TYG. rustning bestående av en ”mutsa”. ArkliR 1560, avd. 1.

 

Spalt M 1679 band 17, 1945

Webbansvarig