Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MUTILERA 1tile4ra l. mut1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr MUTILATION (se avledn.).
Etymologi
[jfr t. mutilieren, fr. mutiler; av lat. mutilare, stympa]
(numera föga br.) stympa. (Lucidor har icke) förvndt Herr Gyllenstierna och dhesz frw dheras rätta titlar vthan dhem mutilerat och afstumpat. 3Saml. 7: 39 (1669). Rader af marmorbyster och statyer, .. våldsamt mutilerade af en rå pöbel. Ahrenberg Landsm. 42 (1897). Ekbohrn (1904).
Avledn.: MUTILATION, r. l. f. [av lat. mutilatio (gen. -ōnis)] (numera bl. med., mindre br.) stympning. Biberg 3: 397 (c. 1823). Hygiea 1921, s. 818.

 

Spalt M 1678 band 17, 1945

Webbansvarig