Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MULTIPLIKATION mul1tiplik1atʃω4n l. -aʃ-, äv. 40101, stundom 30102 (multiplicatio´n Weste; – – – -tschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er. Anm. I ä. tid brukades äv. den lat. formen multiplicatio. AJGothus ThesArithm. 29 (1621). Schrevelius Räkn. 7 (1777).
Ordformer
(förr äv. skrivet -cation)
Etymologi
[jfr t. multiplikation, eng. o. fr. multiplication; av lat. multiplicatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till multiplicare (se MULTIPLICERA)]
1) (†) motsv. MULTIPLICERA 1: mångfaldigande l. mångdubblande (av ngt); äv. allmännare: kraftigt förstorande l. förökande (av ngt); äv. om cellers l. levande varelsers förökning l. fortplantning. Schmedeman Just. 362 (1664). De fel, som förut om handtvärkerierne är .. anmärkte vid deras multiplication uti städerne. Fennia XVI. 3: 43 (1761). Cellulernes multiplication genom delning. Fries BotUtfl. 1: 282 (1843). — särsk. konkretare, övergående i bet.: mångfald, stort antal. I .. (krinolinens) ställe må endast förekomma underrober af stärkt slag och i icke alltför långt drifven multiplikation. Sturzen-Becker 2: 181 (1861).
2) motsv. MULTIPLICERA 2: räkneoperationen att multiplicera ett tal med ett annat; äv. ss. benämning på räknesättet. Resultatet av en multiplikation kallas produkt. Celsius Arithm. 25 (1727). I en geometrisk serie erhålles varje term av den närmast föregående genom multiplikation med ett och samma tal. Hedström o. Rendahl Alg. 140 (1915). — särsk. (†) konkretare: produkt, multipel. FKM 3: 164 (1810). I neutrala salter är syrans syre en multiplication med ett helt tal af syret i basen. Berzelius Kemi 2: 565 (1812). särsk. oeg.: räkneprodukt. Mark och öre voro väl således uti räkning och räkenskap brukliga multiplicationer af örtug, men funnos ej till såsom slagna myntstycken. Nordström Samh. 2: 378 (1840).
Ssgr (i allm. till 2): (1) MULTIPLIKATIONS-CIRKEL. (†) ett slags förr använt instrument för mätande av vinklar, ungefär motsvarande en teodolit. Tavaststjerna Topogr. 3 (1807). KrigVAH 1826, s. 77. —
-EXEMPEL. exempel (i sht i lärobok) på (uträkning av) multiplikation, problem som skall lösas gm multiplikation. Schrevelius Räkn. 29 (1777). 2SAH 40: 196 (1865). —
-FRÅGA, r. l. f. (†) = -exempel. Zweigbergk Räkn. 155 (1856). Lundell (1893). —
(1) -GLAS. (†) förstoringsglas? Wrangel TessPal. 33 (i handl. fr. 1735). —
-MASKIN. (i fackspr.) räknemaskin som utför multiplikationer. HandInd. 797 (1927). —
(1) -ORGAN. (†) fortplantningsorgan. Fries BotUtfl. 2: 164 (1834, 1852). —
-TABELL. tabell angivande resultaten av de (vanl. 9 l. 10) första hela talens multiplikation med varandra. Skolbarnen hade multiplikationstabellen i läxa. Beckmarck Arithm. 12 (1795). —
-TAL. = -exempel. Gräns Räkn. 23 (1801). —
-TAVLA. (†) = -tabell. Celsius Arithm. 33 (1727). ÖoL (1852). —
-TECKEN. matematiskt tecken, punkt (.) l. snett kors (×), som sättes mellan två tal för att ange att de skola multipliceras med varandra. Gräns Räkn. 28 (1801). —
-VÅG; pl. -ar. (i fackspr.) våg på vilken de använda vikterna endast äro en del (vanl. tiondel l. hundradel) av det som väges (decimalvåg resp. centesimalvåg). SFS 1893, nr 32, s. 4.

 

Spalt M 1550 band 17, 1945

Webbansvarig