Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MULLBÄR mul3~bä2r l. ~bæ2r, äv. (i vissa trakter) MULBÄR mɯ3l~ (mu`lbär Weste), n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(mul- (muul-, mwl-) 1541—1910. mule- 1702. mull- 1639 osv.)
Etymologi
[jfr ä. d. mulbær, t. maulbeere, eng. mulberry; uppkommet av MORBÄR gm dissimilation, i sv. delvis med anslutning till MULL, sbst.2]
1) om den björnbärsliknande frukten (eg. fruktställningen) hos mullbärsträdet; förr äv. (i bibeln) oeg., om mullbärsfikon. Svarta, vita mullbär. Am. 7: 14 (Bib. 1541; Bib. 1917: mullbärsfikon). Compotte af Mullbär. Sjöberg Singstock 272 (1832). Mullbäret är .. en samling af ”falska frukter”. Elfving Kulturv. 216 (1895).
2) mullbärsträd. Franckenius Spec. F 2 b (1638). Hvita mullbäret trifves (kring Gränna o. Ombärg). Strindberg TrOtr. 4: 152 (1897).
Ssgr: A (†): MULLBÄR-SIRAP, -STEN, -TRÄ, -TRÄD, se C.
B (†): MULLBÄRE-DAL, -TRÄD, se C.
C: (2) MULLBÄRS-BLAD. Sahlstedt (1773). (Silkesmasken) lefver af mullbärsblad. Sundevall Zool. 105 (1835). —
(jfr 2) -BUSKE. jfr -träd. Linné Sk. 261 (1751). —
(2) -DAL. (-bäre- 1635. -bärs- 1712 osv.) (tillf.) dal där mullbärsträd (ymnigt) växa. KKD 5: 318 (1712). särsk. (†) bildl., om jorden. Then olustige Mullbäre dalen eller jemmerdalen. JPGothus JBotvidi B 1 a (1635). —
(2) -FAMILJ(EN). bot. växtfamiljen Moraceæ Lindl. Fries Växtr. 194 (1884). —
(jfr 1) -FIKON. [jfr t. maulbeerfeige] bot. frukt (eg. fruktställning) av mullbärsfikonträdet; äv. om trädet. Laurell Växtn. 55 (1904; om trädet).
Ssg: mullbärsfikon-träd. bot. det orientaliska trädet Ficus sycomorus Lin., sykomor. Rebau NatH 2: 82 (1879). —
(2) -FJÄRIL. (†) mullbärsspinnare. Dahlbom Insekt. 168 (1837). —
(2) -FRÖ, n. SvMerc. 1: 579 (1756). —
(1) -FÄRG. om svarta mullbärets svartvioletta färg. MagKonst 1833, s. 7. —
(1) -FÄRGAD, p. adj. jfr -färg. Backman Dickens Pickw. 1: 250 (1871). —
(2) -LÖV. = -blad. KKD 5: 315 (1712). —
(2) -MASK; pl. -ar. (†) mullbärsspinnarens larv, silkesmask. LfF 1869, s. 239. —
(1) -MOS. (i sht förr) farm. berett av svarta mullbär. ApotT 1698, s. 67. Åstrand 2: 102 (1855). —
(1) -MUST. (förr) beredd av svarta mullbär. 1Mack. 6: 34 (Bib. 1541). —
(2) -PLANTAGE. PH 6: 4643 (1757). —
(2) -PLANTERING. SvMerc. IV. 3: 218 (1759). —
(1) -RÖTT, n. om svarta mullbärets svartvioletta färg. Cavallin Stevenson Nichols. 96 (1897). —
(1) -SAFT. farm. beredd av svarta mullbär. Linné Sk. 261 (1751). —
(2) -SILKE. (i fackspr.) silke av silkesmasken, natursilke. TT 1901, K. s. 112. —
(2) -SILKESMASK; pl. -ar. (†) mullbärsspinnarens larv, silkesmask. NDA 1861, nr 152, s. 3. Liedbeck KemTekn. 692 (1867). —
(1) -SIRAP. (-bär- 1698—1739. -bärs- 1690 osv.) farm. beredd av mullbärssaft, socker o. vatten. Rålamb 14: 137 (1690). —
(2) -SLÄKTE(T). bot. växtsläktet Morus Lin. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 220 (1857). —
(2) -SPINNARE, m. l. r. zool. fjärilen Bombyx mori Lin., vars larv är den på (vita) mullbärsträdet levande silkesmasken, silkesfjäril. NF (1887). —
(1) -STEN. (-bär- 1900. -bärs- 1847 osv.) [jfr t. maulbeerstein] med. en form av blåssten (oxalatsten) som till utseende o. färg liknar ett svart mullbär. Collin Ordl. (1847). —
(1) -SYLT. beredd av svarta mullbär. WoJ (1891). —
(2) -SYRA, r. l. f. kem. syra som finnes i ett kalksalt som utsvettas på barken av vita mullbärsträdet. Berzelius Kemi 4: 119 (1827). —
(2) -TRÄ. (-bär- 1541. -bärs- 1893 osv.) trä l. virke av mullbärsträdet (förr äv., i bibeln, av mullbärsfikonträdet). 1Kon. 10: 27 (Bib. 1541). —
(jfr 2) -TRÄD. (-bär- 1541—1785. -bäre- 1640. -bärs- 1685 osv.) träd (l. buske) av släktet Morus Lin. (allm. växande i länder med varmt l. tropiskt klimat), i sht (de i Sv. stundom odlade) arterna M. alba Lin. (vita mullbärsträdet) o. M. nigra Lin. (svarta mullbärsträdet); förr äv. (i bibeln) om mullbärsfikonträdet. Han .. steegh vp vthi itt Mulbärträä. Luk. 19: 4 (Bib. 1541; NT 1526: willfijkon trää; Bib. 1917: mullbärsfikonträd). Enckell Ljusd. 95 (1930). —
(jfr 2) -VÄXT, r. l. f. bot. växt av familjen Moraceæ Lindl.; vanl. i pl. Jönsson Gagnv. 133 (1910).

 

Spalt M 1538 band 17, 1945

Webbansvarig