Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MORALITET mωr1alite4t l. 1-, äv. mor1-, l. 01—, r. (l. f.); best. -en; pl. -er; förr äv. MORALITÉ, r. l. f.
Ordformer
(moralité 17921830. moralitet 1766 osv.)
Etymologi
[jfr t. moralität, ävensom eng. morality; av fr. moralité, av lat. moralitas (gen. -ātis), avledn. av moralis, adj. (se MORAL)]
1) (numera mindre br.; se dock slutet) moral (se d. o. 1); jfr IMMORALITET. Predikas .. allenast en sträng moralitet, .. så blifver där ingen san Christendom af. Rydén Pontoppidan 195 (1766). Ingenting kan vara klarare, än att vi icke bedömma en menniskas moralitet af hvad hon vill uträtta, utan allenast af de grunder, som förmått henne att vilja det. Lidbeck Anm. 105 (1808). Det tillhör människan att själf realisera sin egen idé, .. och den svit af handlingar, hvarigenom denna realisation sker, heter .. moraliskt lif, moralisk handling och verksamhet, moralitet. NFBiberg (c. 1820) hos Nyblæus Forskn. III. 2: 131. Bengtsson Silv. 126 (1931). — särsk. (fullt br.) i sht filos. (med ngt växlande bet. i olika filosofiska system), om egenskap hos vilja, handling, beslut o. d.: sedlig halt, moraliskt värde; i sht pregnant: förhållandet att både överensstämma med sedelagen (jfr LEGALITET 2) o. motiveras av denna. (Jag) kan .. ej förmås tro, at stånd eller yttre omständigheter kunna förändra inre moraliteten af människors gärningar. Ullman Frök. 26 (1780). Boström 2: 107 (1838; pregnant). Ahlberg Världsåsk. 123 (1918; pregnant).
2) ss. beteckning för litterärt värk o. d.
a) [jfr it. moralita, moralizzazione, ävensom eng. morality] (†) allegoriserande utläggning l. tolkning med sedelärande innebörd, moraliserande allegori. JGOxenstierna 4: V (1815).
b) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] litt.-hist. versifierat (allegoriskt) drama med i allm. moraliserande tendens från slutet av medeltiden l. början av nyare tiden (i vilket dygder o. laster o. andra abstrakta begrepp uppträdde personifierade som rollinnehavare); äv. om moderna efterbildningar härav. Höijer 3: 504 (c. 1810). VLitt. 2: 203 (1902). 2NF 33: 535 (1922).
c) [utvecklat ur b] (enst., †) om komedi från senare tid, uppfattad ss. sedelärande. SvLitTidn. 1818, sp. 286 (om Molières Tartuffe o. Le misantrope).
Ssgr (till 1; numera knappast br.): MORALITETS-BEGREPP. = moral-begrepp. Rydberg FilosFörel. 4: 12 (1878).
-BUD. = moral-bud. Boëthius Kant 84 (1797).
-KÄNSLA. = moral-känsla. 2SAH 2: 321 (1802).
-LAG, r. l. m. l. f. = moral-lag 2. LittT 1795, s. 40.

 

Spalt M 1342 band 17, 1945

Webbansvarig