Publicerad 1944   Lämna synpunkter
MISSLIG, adj., äv. MISTLIG, adj.1 -are. adv. -IT (RARP V. 1: 152 (1652; möjl. n.)); -T (AOxenstierna Bref 4: 542 (1649)).
Ordformer
(mis- 1530—1706. miss- 1542—1754. misse- 1636. mist- 1738—1818. miste- 1747. -lig 1544—1754. -lighen 1530. -ligit (-ligett), n. sg. 1542—c. 1752)
Etymologi
[fsv. misliker; jfr d. mislig, isl. mislíkr; av mnt. mislik, misselik (motsv. got. missaleiks, fht. missilīh, t. misslich), av mis- (se MISS-) o. adj.-suffixet -lik; eg.: olikartad, olika]
(†)
1) oviss, osäker, tvivelaktig. Effter thy herra gunst och hyllest ær mislighen (osv.). G1R 7: 493 (1530). Tractaterne äre owisse, misslige och twiflachtige. RARP 1: 133 (1630). Människors uträkningar äro .. missliga. Tessin Bref 2: 198 (1754).
2) vansklig, besvärlig. Höpken 2: 108 (1747). På lika sätt, som en sjöman under långt, missligit väder och mörcker förlorar sin kosa tills solenes ljus upklarnar. Dens. 1: 11 (c. 1752). Ehrengranat HästRör. 25 (1818).

 

Spalt M 1089 band 17, 1944

Webbansvarig