Publicerad 1944   Lämna synpunkter
METER me4ter, sbst.1, r. l. m.; best. -n (Berzelius Kemi 3: 274 (1818) osv.) ((†) -tren Sundevall ÅrsbVetA 1840—42, s. 33); pl. = (i bet. 2 o. 3) l. metrar (numera bl. i bet. 4, VetAH 1804, s. 136 (i bet. 2), VetAÅb. 1908, s. 211 (i bet. 4)) ((†) metrer JournLTh. 1810, s. 273, Topelius Vint. II. 2: 222 (1882)).
Etymologi
[jfr t. meter, eng. metre, av fr. mètre, av lat. metrum, av gr. μέτρον, mått; till den ieur. roten med (se MÄTA)]
1) mått; i ssgn DIAMETER (se d. o.).
2) grundenheten o. längdenheten i metersystemet (urspr. tänkt att utgöra en tiomilliondel av meridiankvadranten), numera gm internationell överenskommelse bestämd ss. avståndet mellan ändstrecken vid en temperatur av 0° C på den i Sèvres invid Paris förvarade internationella meterprototypen (varav mycket noggranna kopior finnas i olika länder); äv.: så stor del l. kvantitet (av ngt) som är en meter lång l. bred osv.; i skrift ofta förkortat m. En, två osv. meter tyg, spetsar, film, band. Gatan är åtta meter bred, hundra meter lång. En sträcka av l. på femhundra meter. Tyget kostar fyra kronor metern l. per meter. En, två osv. meters längd, bredd. Platsen ligger på 500 meters höjd över havet. Ett lopp på 400 meter. Planen är sextio meter i kvadrat, dvs. en kvadrat där varje sida är sextio meter lång. 2SAH 1: 259 (1801). Metern är enhet för längdmåttet. SFS 1878, nr 49, s. 1. Några meter spetsar. Wägner Norrt. 130 (1908). Likt en bergsklättrare, som lagt de sista meterna bakom sig, upptäckte hon andlös toppen och (osv.). Kihlman Estaunié LevHus. 217 (1926). — jfr CENTI-, DECI-, FAST-, HALV-, HYLL-, HÖJD-, KILO-, KILOGRAM-, KUBIK-, KVADRAT-, LÄNGD-, LÖP-, MILLI-, STRÄCK-, SÄNK-METER m. fl. samt sådana ssgr som FEMTONHUNDRA-, HUNDRA-, TUSEN-METERS-LOPP, -LÖPARE osv. — särsk.
a) (i fackspr.) i uttr. löpande meter, löpmeter, längdmeter. På hela hufvudlinien (av den transsibiriska järnvägen) utlades lätta skenor med en vikt af 29,5 kg. pr löpande m. 2UB 9: 313 (1905).
b) kubikmeter; stundom: kvadratmeter. En meter björkved. Sexton ar och 4 meter. PT 1899, nr 56 A, s. 4.
3) sport. i fråga om mätning av kappseglingsbåtar som klassificeras efter ett bestämt, i meter angivet, internationellt måttsystem; i sådana ssgr som SEX-, ÅTTA-METERS-BÅT, -KLASSEN.
4) mätvärktyg av en meters längd; i sht om den i Sèvres invid Paris förvarade arkivmetern o. de därav framställda kopiorna; vard. äv., allmännare: meterstock. Af metrarna valdes den, som minst afvek från Arkiv-metern, till internationell prototyp. VetAÅb. 1908, s. 211. 3NF 13: 1253 (1930).
Ssgr (till 2): A: METER-BAND. måttband med gradering i meter o. delar därav (”metriska enheter”); ofta med tillhörande etui. Schulthess (1885).
-BRED. (meter- 1898 osv. meters- 1915) (ungefär) en meter bred. Hedin GmAs. 1: 308 (1898).
-CENTNER. (†) vikt av hundra kilogram, deciton. JernkA 1889, s. 268. TT 1897, Allm. s. 214.
-DJUP, n. (äv. meters-) en meters djup. Almquist UpplVeg. 72 (1929).
-DJUP, adj. (meter- 1891 osv. meters- 1897) (ungefär) en meter djup. En ström med meterdjupt vatten. Hedin Beskickn. 88 (1891).
-ETALONG. (i fackspr.) meterlikare, meterprototyp. NF 10: 1567 (1886).
-FAMN. äldre vedmått om 4 kubikmeter (stundom äv. av annan storlek). Lundell (1893). HbSkogstekn. 769 (1922).
-GRAM. (†) arbetsenhet betecknande det arbete som erfordras för att lyfta ett gram en meter. Edlund ÅrsbVetA 1850, s. 81. TT 1871, s. 78.
-HÖG, adj. (meter- 1893 osv. meters- 1901) (ungefär) en meter hög; äv. oeg. LAHT 1893, s. 132. (Fabrikören) hade .. höjt sig själv meterhögt och imponerande över sitt alldagliga och trånga jag. Hellström Malmros 43 (1931).
-KEDJA, r. l. f.
1) guldsm. (metall)kedja som förfärdigas i större längder o. säljes efter metermått. SFS 1924, s. 887.
2) (numera knappast br.) lantm. lantmätarkedja. Lundell (1893). Auerbach (1911).
-KILO. (i fackspr.) = -kilogram. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 5.
-KILOGRAM. (i fackspr.) arbetsenheten kilogrammeter. NF (1886).
-KILOGRAM-SEKUND-SYSTEM(ET). tekn. tekniskt måttsystem vars grundenheter äro metern, kilogramkraften o. sekunden. BonnierKL 11: 869 (1927).
-KÄPP. (†) mil. = -stake. Holmberg Artill. 1: 84 (1881). TLev. 1908, nr 27, s. 2.
-LIKARE. (i fackspr.) (med största noggrannhet utfört o. bestämt) längdmått om en meter som utgör norm vid kontroll o. justering av andra metermått, meterprototyp, meteretalong. JernkA 1877, s. 387. Den svenska meterlikaren är något mindre än den riktiga metern men skiljer sig därifrån på blott 0,0028 mm. Moll Fys. 5: 21 (1897).
-LINJAL. graderad i (meter o.) delar av meter. TLev. 1908, nr 27, s. 2.
-LÅNG. (ungefär) en meter lång; äv. oeg.: mycket lång. Lundell (1893). En tår glänste fram i hennes svarta, meterlånga ögonfransar. Engström 5Bok 85 (1910).
-LÄNGD. (meters-) om (avkapat) stycke av en meters längd. Barrved, rund, kapad i meterslängder. Upsala(A) 1919, nr 234, s. 2.
-LÄST. (förr) 20 hektoliter (ss. rymdmått för träkol). Af grofva stubbar erhölles per kubikfamn 1 1/4 meterläst kol. JernkA 1893, s. 98.
-MIL. (†) nymil, tio kilometer. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 41, s. 13.
-MÅTT.
1) (†) metersystem(et). Referenten har alltid .. i de Zoologiska skrifter han sedan 1829 publicerat, begagnat metermåttet. Sundevall ÅrsbVetA 1840—42, s. 34.
2) längdmåttet meter. (Ekvatorialradien och polarradien) äro uttryckta i det internationella metermåttet. Bergstrand Astr. 296 (1925).
3) redskap för (längd)-mätning, indelat enl. metersystemet. SFS 1878, nr 50, s. 5.
-NORMAL, r. l. m. i sg. best., om den i Sèvres invid Paris förvarade internationella meterprototypen. NoK 42: 210 (1925).
-PROTOTYP. meterlikare; i sht i sg. best., om den internationella platinalikaren för längdmåttet meter som förvaras i Sèvres invid Paris. VetAÅb. 1908, s. 212.
-REMSA. (i fackspr.) i meter (o. delar därav) graderad remsa av papper som inlägges i tygrullar, varigm man kan avläsa längden på det i rullen efter avklippning(ar) kvarvarande tyget. VaruhbTulltaxa 1: 278 (1931).
-SKALA, r. l. f. (i fackspr., föga br.) vanl. starkt förminskad skala på en avbildning, karta, fotografiapparat o. d., varmed den värkliga längden avläses i meter (o. delar därav). ASScF 11: 75 (1880). De flesta handkameror hafva för inställningen en meterskala med dref. 2UB 10: 381 (1907).
-SPÅR. järnv. järnvägsspår med spårvidden en meter. TT 1895, M. s. 67.
-STAKE. mil. redskap för avståndsmätning, bestående av två i vinkel mot varandra ställda träribbor med två meters avstånd mellan vinkelspetsarna. Billmanson Vap. 234 (1882). LbTopogr. 21 (1907).
-STICKA, r. l. f. (i Finl.) metermått av trä. Hallsten o. Lilius (1896).
-STIG. (förr) 40 hektoliter (ss. rymdmått för träkol). JernkA 1893, s. 98. SkogsvT 1906, s. 248.
-STOCK. enl. metersystemet graderad mätstock, dels oledad (särsk. av 1/2 meters längd, jämte handtag), dels ledad (vanl. av en meters längd); jfr tum-stock. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 162.
-STOR. (mindre br.) jfr -hög, -lång. De meterstora, svart och vita hornfåglarna. Granvik Centralafr. 219 (1927).
-SYSTEM, sbst.1 internationellt system för mått o. vikt (infört i Sverge gm kungl. förordning den 22 november 1878) med metern ss. enhet för längd o. kilogrammet för vikt (massa), varav enheten för yta (kvadratmeter) o. för rymd (kubikmeter l. liter) äro härledda. Berndtson (1880). (Svarv) för skärning af gängor enligt .. metersystemet. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 13.
-TAL.
1) (tal angivande) antal meter. VetAH 1804, s. 141. En rektangels kvadratmetertal är produkt af basens och höjdens metertal. RedFörhASvLärM 1896, s. 201.
2) (mindre br.) i anv. ss. adv.: metertals. Yucca Californica, en liljeväxt, som inom loppet av en årstid skjuter metertal i luften. OoB 1922, s. 473.
-TALS, adv. metervis; jfr -tal 2. Sälja metertals med tyg.
-TJOCK. (ungefär) en meter tjock. Metertjock is. Hedin Pol 1: 386 (1911).
-TON ~ton2.
1) (numera knappast br.) tusen kilogram, ton. TT 1881, s. 119. (Anbuden på stenkol skola) ingifvas i svenskt mynt per meterton. SD 1914, nr 80, s. 4.
2) fys. o. tekn. mått för energi, betecknande det arbete som erfordras för att lyfta ett ton en meter. Meterton .. användes såsom enhet vid angifvande af ballistiska effektsiffror. 2UB 7: 421 (1903).
-VARA, r. l. f. i sht handel. om textilier som säljas efter mått; motsatt: styckegods. SFS 1913, s. 870.
-VED. skogsv. brännved vars längd utgör hela mångfalder av en fjärdedels meter o. vars myckenhet mätes i kubikmeter. Förordningen om meterved träder i kraft 1 juli 1927. Upsala(A) 1926, nr 295, s. 6.
-VINKEL. om vinkeln mellan blicklinjen o. sagittalplanet vid fixation på en meters avstånd. 2NF 14: 946 (1910).
-VIS, adv. i sträckor l. stycken på (ungefär) en meter; i (en l. flera) meter. PriskurCronquist 1898, s. 3. Chiffonplisséer kunna .. köpas metervis. Sömnadsb. 395 (1915).
B (mera tillf.): METERS-BRED, -DJUP, n. o. adj., -HÖG, -LÄNGD, se A.

 

Spalt M 888 band 17, 1944

Webbansvarig