Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MEDVETARE, m.||(ig.); pl. =.
Etymologi
[fsv. mädhvitare; jfr d. medvider; till MED, prep. o. adv. I 6 c, o. VETA]
(†) person som jämte ngn annan har vetskap om l. är invigd i ngt. Chenon Heywood 2—3: 66 (1773). Rudin 1Evigh. 1: 162 (1872, 1878).

 

Spalt M 689 band 17, 1943

Webbansvarig