Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MEDISANS me1disaŋ4s, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(i sht förr vanl. skrivet -sance)
Etymologi
[av fr. médisance, avledn. av médisant (se MEDISANT, adj.)]
(numera knappast br.) om handlingen att tala illa l. förklenande om ngn frånvarande, bakdanteri, förtal. Swedberg Schibb. 283 (1716). Lysandra .. äger skönhet, någon ömhet, liten men, qvick medisance. Posten 1768, s. 290. Ekbohrn (1868, 1904). —

 

Spalt M 663 band 17, 1943

Webbansvarig