Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MEDDELNING me3d~de3lniŋ, äv. (i vissa trakter) 3d~, r. l. f.; best. -en; pl. -ar ((†) -er RARP 3: 138 (1640)).
Etymologi
[jfr t. mitteilung]
(utom i ssgn MEDDELNINGS-MEDEL numera bl. tillf., i anv. motsv. bruklig anv. av MEDDELA) vbalsbst. till MEDDELA.
1) till MEDDELA 1; förr äv. konkretare, om det varav ngn delar med sig o. d. Bullernæsius Lögn. c 7 b (1619). Atterbom PoesH 1: 94 (1848; konkretare, i pl.). Fock 1Fys. 548 (1855).
3) till MEDDELA 3, 4, = MEDDELANDE 3. RARP 3: 138 (1640). Alla meddelningar och förfrågningar angående utställningen addresseras till Svenska Slöjdföreningens sekreterare. Malmbgt 1894, nr 91, s. 1. särsk.
a) till MEDDELA 3 a; särsk. om meddelande l. bibringande l. utlärande av ngt gm undervisning o. d.; förr äv. konkretare, övergående i bet.: kunskap, lärdom. Ett .. gott lof-ord, ded iag så mycke meehr honom (dvs. Stiernhielm) skyldig är, som iag af honom ha’r månge wackre meddelningar ehrhållit. Columbus MålRoo 26 (c. 1678). (Den uppfostran som) af all mensklig meddelning oberoende erfarenheter utöfva. Rein Psyk. 2: 117 (1891).
b) (†) övergående i bet.: förbindelse l. kontakt l. umgänge (med ngn) o. d.; jfr MEDDELA 4. Clokheet (kommer) aff .. (vishetens) samtaal, och itt gott lofford aff hennes meddeelning och tale. SalWijsh. 8: 18 (öv. 1536; Luther: durch jr gemeinschafft vnd Rede; Vulg.: in communicatione sermonum).
Ssgr (till 3; utom i -medel numera bl. tillf.): (3 a) MEDDELNINGS-ANSTALT. (†) undervisningsanstalt. TLär. 1847—48, s. 68. Frey 1848, s. 489.
-BEHOV. [jfr t. mitteilungsbedürfnis] meddelelsebehov. Claëson 2: 159 (c. 1858).
-DRIFT. [jfr t. mitteilungstrieb] meddelelsedrift. Claëson 1: 265 (1858).
-LUST. meddelelselust. Cygnæus 2: 82 (1858).
-MEDEL. [jfr t. mitteilungsmittel] meddelelsemedel. Tegnér (WB) 6: 89 (1827). Det värde, som man kan tillägga teckenspråket såsom meddelningsmedel. LfF 1863, s. 43. SDS 1908, nr 86, s. 3. Östergren (1932).
-ORGAN. meddelelseorgan. LfF 1839, s. 69.

 

Spalt M 591 band 17, 1943

Webbansvarig