Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MASUGN ma3s~uŋ2n, ss. förled i ssgr äv. (vard.) ~uŋ-, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Bergv. 1: 78 (1636) osv.) ((†) -er G1R 19: 103 (1548), Johansson Noraskog 3: 121 (i handl. fr. 1637)).
Ordformer
(maass- (-sz-) 16371672. marss- 1610 (: Marss Vnngz Mestere). ma(a)s- 1548 osv. mase- 1557. mass- 15481730. matz- 1601 (: MatzvngzBelgior)1636. -ogn 1636. -ugn(n) (-ungn, -vgn, -vngn) 1548 osv. -ung(h) (-vng) 1601 (: Masvngz Belgier), 1636c. 1747, 1849 (: masungsgång). -ungen 1642)
Etymologi
[fsv. masughn; jfr d. masovn, ä. t. massofen; av mht. masse, metallklump (jfr MASSA, sbst.2), o. t. ofen (se UGN)]
metall. hög schaktugn för framställning av tackjärn ur järnmalm, i vilken malm (om behövligt med tillsats av slaggbildande ämnen) o. träkol l. kox varvtals tillföras uppifrån o. varifrån det smälta järnet o. den smälta slaggen periodiskt avtappas gm öppningar vid l. nära ugnens botten; jfr HYTTA, sbst. 2; äv. elektrisk masugn, i vilken den för malmens smältning erforderliga värmen alstras gm elektrisk ström. G1R 19: 102 (1548). Bonsdorff Kam. 247 (1833). JernkA 1915, s. 279. — jfr BRUKS-, KOX-, MULLTIMMER-, SJÖMALMS-, STEN-, STENKOLS-, TRÄKOLS-MASUGN m. fl.
Ssgr (metall.): A: MASUGN-SMÄLTNING, -STÄLLE, se B.
B: MASUGNS-ANLÄGGNING~020. konkret; jfr anläggning III 1 a α β’. JernkA 1872, s. 130.
-ARBETARE~0200. MasmästOrdn. 1766, s. B 1 b. —
-BESKICKNING. jfr beskickning 2 b β. JernkA 1854, s. 50.
-BLÅSNING. jfr blåsa, v.2 14. BlBergshV 18: 35 (1687).
-BLÄSTER.
2) jfr bläster 2. SLorS 16: 128 (1899).
3) (†) = -blåsning. Broman Glys. 1: 57 (c. 1730).
-BRUK. (†) företag som består i drivande av masugn. Schmedeman Just. 277 (1649). Linné Stenr. 31 (c. 1747).
-BRÖST. utsparning i det yttre murvärket i masugn av äldre typ, vari utslagsöppning, forma o. tättställning ha sin plats. BlBergshV 18: 58 (1687). JernkA 1832, s. 369.
-BUK. om det vidaste stället på en masugn; jfr kors-band 2. JernkA 1875, s. 41.
-BYGGNAD. byggande av masugn; konst(en) att bygga masugn(ar); konkret: masugn. Bergv. 1: 561 (1705). Masugnsbyggnad, eller Stegresarekonst, kallas masugnars upförande efter konstens reglor. Rinman (1789). JernkA 1915, s. 199.
-BYGGNING. (numera bl. tillf.) = -byggnad. BlBergshV 18: 55 (1687).
-BÄLG. (förr) bälg som användes för inblåsning av luft i masugn. GripshR 1601, s. 54. JernkA 1817, 2: 56.
-CIRKEL. (förr) ställning varefter en masugnspipa formades. Rinman (1789).
-DEL. (†) andel i masugn; jfr hytte-del. BoupptSthm 9/10 1680, Bil. Bergv. 2: 706 (1756).
-DRIFT. jfr drift 15. Almroth Karmarsch 22 (1838).
-FORMA, r. l. f. öppning varigenom luft pressas in i en masugn l. varigenom slaggen uttappas ur en masugn. Rinman 1: 521 (1788). JernkA 1868, s. 158.
-FOT. (†) i pl., om de nedersta yttre delarna på ömse sidor om masugnsbrösten. Rinman (1789). JernkA 1904, s. 9.
-GAS. om de gasformiga förbränningsprodukterna från en masugn. Berzelius ÅrsbVetA 1841, s. 59.
Ssgr: masugnsgas-maskin. masugnsgasmotor. JernkA 1900, s. 377.
-motor. förbränningsmotor driven med masugnsgas. JernkA 1900, s. 399.
-GÅNG. förloppet av den metallurgiska processen i en masugn. NoraskogArk. 4: 398 (1750).
-HJUL. (förr) hjul som sattes i rörelse av vattenkraft o. drev bälgarna i en masugn. Rig 1932, s. 2 (1642).
-KANON ~kanω2n. (förr) gjuten av tackjärn framställt i masugn. KrigVAH 1833, s. 106. Därs. 1841, s. 101.
-KLOT. klump av järn som under blåsningen bildas i masugnsstället. Rothof 455 (1762). NNordenskiöld (1827) hos Berzelius Brev 11: 89. —
-KRANS. om masugnens övre del, som är inbyggd med väggar o. tak. BlBergshV 18: 60 (1687). Blomberg Överg. 15 (1915).
-LEGA. (förr) avgift för begagnande av masugn. JernkA 1844, 2: 136 (1557). Johansson Noraskog 2: 324 (1882).
-LÅGA, r. l. f. (förr) stor eldslåga som uppsteg från en masugn, kranslåga. JernkA 1818, 2: 106. Lagerlöf Holg. 2: 95 (1907).
-MULL. om finfördelad mulliknande malm som åtföljer masugnsgasen. JernkA 1877, s. 255.
-MÄSTARE. (†) arbetsledare vid masugn, masmästare. SUFinlH 3: 123 (1610). Hultin BergshFinl. 22 (1896; efter handl. fr. 1617).
-NAS. (numera föga br.) klump av slagg o. järn som under smältningen fastnar vid formorna o. på kallare delar av murvärket i en masugn. Rothof 455 (1762). JernkA 1860, s. 487.
-ORDNING. (förr) stadga som reglerade driften av masugnar. LReg. 223 (1645).
-PART. (†) = -del. Johansson Noraskog 3: 265 (i handl. fr. 1673).
-PIPA, r. l. f. om själva ugnsrummet i en masugn. Rig 1932, s. 2 (1642).
-PREDIKNING. (förr) predikan som hölls vid påblåsning av en masugn. VDAkt. 1782, nr 565. Därs. 1789, nr 416.
-PROCESS. den metallurgiska process varigm tackjärn framställes ur järnmalm. JernkA 1844, 1: 113. Heckscher SvEkonH 1: 148 (1935).
-SCHAKT. om det inre af en masugn. NF 7: 1123 (1883).
-SINDER. (†) = -slagg. BlBergshV 18: 161 (1687). Rinman 1: 510 (1788).
-SLAGG. bildad gm masugnsprocessen. BlBergshV 18: 68 (1687).
Ssg: masugnsslagg-cement. innehållande bl. a. masugnsslagg, slaggcement. TT 1900, Allm. s. 95.
-SMÄLTNING. (masugn- 1917. masugns- 1649) smältning i masugn. Ymer 1917, s. 230. särsk. konkret: så mycket malm som under en arbetsperiod smältes i en masugn. PrivBergsbr. 1649, 4: mom. 35. —
-STÄLL. (knappast br.) = -ställe 2. Lundell (1893). HimHavJord 1: 129 (1925).
-STÄLLE. (masugn- 1868. masugns- 1687 osv.)
1) (tillf.) plats där masugn är anlagd l. kan anläggas. GFrimodig (1767) i Teknikern 1905, s. 233.
2) om den nedersta delen av en masugn, där slaggen o. tackjärnet samlar sig. BlBergshV 18: 44 (1687). Rinman (1789). Rig 1932, s. 8.
-SYN. (förr) syneförrättning rörande masugn. Porthan BrCalonius 143 (1794).
-TILLVÄRKNING. (†) tillvärkning av järn i masugn. Palmblad Norige 144 (1846).
-TÄTTA, r. l. f. om det rör i en forma genom vilket luft inblåses i masugnen. Rinman 1: 416 (1788).
-UTSLAG~02 l. ~20. tappning av smält järn från masugn. Palmstierna Artill. 56 (1872).
-VIRKE, förr äv. -VÄRKE. (förr) trävirke för en masugns behov. Johansson Noraskog 3: 269 (i handl. fr. 1685).
-VÄRK, n. (†) industriell anläggning för masugnsdrift. HC11H 13: 34 (1697). TT 1898, Allm. s. 170.

 

Spalt M 444 band 17, 1943

Webbansvarig