| Publicerad 1942 | Lämna synpunkter |
MARBRERA, v. -ade. vbalsbst. -ARE (se 1 slutet).
(†)
1) marmorera; dekorera medelst marmorering. Ornementen äro förgylde och resten Marbrerat, som emot det öfriga af kyrkan (dvs. Kalmar domkyrka) .. gjör god värkan. Palmstedt Res. 13 (1778). — särsk. ss. vbalsbst. -are, person (dekorationsmålare) som utför marmorering för prydande av byggnadsvärk o. d., marmorerare. HovförtärSthm 1695 A, s. 948 (vid arbetet på Sthms slott). Därs. 1706 A, s. 260.
2) gm tillsats av vissa ingredienser ge en maträtt ett marmorerat utseende. Rålamb 14: 108 (1690). Anrätta .. (pistaschsmeten) uppå .. Brödh-skifwor, marbrera medh Wijnbärsafft. Därs. 127.
Spalt M 295 band 16, 1942