Publicerad 1942   Lämna synpunkter
MAPP map4 l. MAPPE map3e2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar; förr äv. (i bet. 1, 2) MAPPA, r. l. f.; pl. -er (HFinLappm. 4: 96 (1603), VDAkt. 1665, nr 267).
Ordformer
(mapp 1921 osv. mappa 15951705. mappe 1545, 1868 osv.)
Etymologi
[liksom d. mappe av t. mappe (av (m)lat. mappa) resp. av mlat. mappa, duk, karta, av lat. mappa, tygstycke, duk]
1) (†) = KARTA, sbst.2 V. G1R 17: 351 (1545). Alle hande slags kunst bööker medh Kåppar Stycker, Landt Tafler och Mapper. Schück SvFörlBokhH 1: 196 (i handl. fr. 1630). Spegel GW 88 (1685). (Han) Haar likwäl intet satt thet landet (där paradiset låg) på sin Mappa. Dens. ÖPar. 6 (1705).
2) (†) (på väv målad) tavla. Christj Controfeij, dher Salvatoris jmago war afsatt, effter dhen figur, som åthskillige städes finnas på boonar eller Mapper. VDAkt. 1665, nr 267.
3) [efter motsv. anv. i t.] (i sht i fackspr.) ett slags portfölj av (på visst sätt vikt) papp (i sht för förvaring av handlingar, korrespondens o. d.). Ekbohrn (1868). Ahrenberg Männ. 2: 301 (1907). Korrespondensen (ordnas) mestadels så, att för varje person upplägges en mappe .. uti vilken alla inkommande originalbrev .. inläggas. HandInd. 744 (1927). En stor mapp innehållande grafiska konstverk. SvD(B) 1931, nr 16, s. 16.

 

Spalt M 288 band 16, 1942

Webbansvarig