Publicerad 1942   Lämna synpunkter
MANEGE manä4ʃ, stundom -e4ʃ, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[av fr. manège, av it. maneggio, eg.: hanterande (av hästar), avledn. av mano, hand, av lat. manus, hand]
1) (†) hästdressyr, ridkonst; ”skola”. Tersmeden Mem. 1: 235 (1734). Om Stallmästaren vill att hästen skall verkställa alla delar af Manegen, som dess förmögenhet tillåter (så osv.). KrigsmSH 1798, s. 156. De konstiga (rörelserna hos hästen) utgöra föremålet för den högre manègen. Billing Hipp. 163 (1836).
2) ridbana; särsk. om den kretsformiga del av en cirkus där hästarna framföras; i sht förr äv. om institution för undervisning i ridkonst, ridskola; ridhus. Konstberidare i Manegen. DA 1825, nr 75, s. 1. AFSoldan (1836) hos Aho Soldan 14. Hvad som inhemtas inom manègens trånga väggar. Wrangel HbHästv. 231 (1885). Manègens koryféer hade gott anseende och inbjödos i de bästa kretsar (i Sthm på 1870-talet). Linder Tid. 150 (1924). bildl. Vore jag åter Premier-Ministre vid något Hof, så ville jag med .. (jesuiterna) underhålla god Vänskap, för at genom deras underhandling veta andras hemligheter, och kunna penetrera in i andra Hofs maneger. 1Saml. 1—6: 665 (1774).
Ssgr: (1) MANEGE-BOK; pl. -böcker. (†) bok som handlar om ridkonst. GJEhrensvärd Dagb. 1: 83 (1776).
(2) -BYGGNAD. konkret. Lundin (o. Strindberg) GSthm 138 (1880). 1831 uppförde konstberidaren Didrik Gauthier .. (på Djurgården) en manegebyggnad för att där ge representationer i lindansning, konstridning och pantomimer. Fatab. 1939, s. 188.
(1) -EVOLUTION. (†) ridk. jfr evolution 1 c. Ehrengranat Ridsk. I. 2: Föret. (1836).
(2) -FÖRESTÄLLNING~0020. cirkusföreställning med hästdressyr o. konstridning. Lundin (o. Strindberg) GSthm 137 (1880).
(2) -HÄST. avsedd att användas vid ridt i manege. KrigsmSH 1797, s. 167. Manegehästar böra i allmänhet hafva något betydligare storlek än kavallerihästen. Sjöstedt Husdj. 1: 147 (1859).
(2) -RIDNING. = -ridt. THästv. 1868—69, s. 55.
(2) -RIDT. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 94 (1879). Man har å ena sidan .. manègeridten, där dressyren firat och firar sina triumfer och där sporten vidtager vid utvecklingen af större djärfhet och skicklighet, .. samt å andra sidan den moderna fältridten. IdrFinl. 3: 84 (1906).

 

Spalt M 225 band 16, 1942

Webbansvarig