Publicerad 1942   Lämna synpunkter
MALARIA mala4ria, r. l. f.; best. -an.
Etymologi
[jfr d., t., eng. o. fr. malaria; av it. malaria, av uttr. mala aria, dålig luft; sjukdomen troddes förorsakad av de illaluktande utdunstningarna från sumpmarker]
med. febersjukdom som framkallas av vissa i blodet förekommande parasiter tillhörande urdjuren, vilka överföras gm stick av myggor tillhörande släktet Anopheles, frossa (se FROSSA, sbst. 2), sumpfeber. Den så kallade sjukdomen Malaria, hvilken i de varma länder upkommer af sumpiga ångor. VetHLäk. III. 1: 34 (1795). FoFl. 1908, s. 14. Lindbom BlodSj. 341 (1937).
Ssgr (med.): MALARIA-BEHANDLING. behandling av paralysi gm infektion med malaria. Wigert PsykSj. 2: 164 (1925).
-EPIDEMI. Stigzelius MalEpid. 7 (1864).
-FEBER. malaria. Stigzelius MalEpid. 23 (1864).
-FRI. om trakt o. d.: där malaria icke förekommer. Rosenius Himmelstr. 245 (1903).
-FÖRANDE, p. adj. om myggart: som gm sitt stick förmedlar spridning av malaria; äv. om sumptrakt o. d.: där dylika myggor förekomma. FoFl. 1908, s. 15. SvGeogrÅb. 1931, s. 237.
-INFEKTION. Stigzelius MalEpid. 1 (1864).
-MJÄLTE. mjälte förstorad på grund av malaria. LbKir. 2: 636 (1922).
-MYGGA. mygga tillhörande släktet Anopheles Meigen, som gm sitt stick överför malaria. VerdS 175: 42 (1911).
-OMRÅDE~020. om trakt där malaria är vanlig. Bergman Folksj. 241 (1877).
-PARASIT. i blodet förekommande parasit som framkallar malaria o. som överföres gm stick av vissa myggor. Hygiea 1889, s. 430.
-PATIENT.
-SJUK.
1) om person: som lider av malaria. Hygiea 1889, s. 429.
2) (mindre br.) om område o. d.: där malaria är vanlig. JordRunt 1931, s. 236.
-SJUKDOM. malaria. Stigzelius MalEpid. 41 (1864).
-TRAKT. jfr -område.
-ÄMNE. (†) om ett smittämne som antogs vålla malaria. Bergman Folksj. 260 (1877).
Avledn.: MALARISK, adj. (†) om område o. d.: där malaria är vanlig. Malariska trakter. Mörner NärFjärr. 122 (1901).

 

Spalt M 124 band 16, 1942

Webbansvarig