Publicerad 1942   Lämna synpunkter
MAGASIN mag1asi4n, n. (RP 3: 209 (1633) osv.) ((†) r. l. m. l. f. OxBr. 8: 15 (1627), Björkman (1889)); best. -et (ss. r. l. m. l. f. = (VetAH 1792, s. 37)); pl. = l. -er.
Ordformer
(-asin (-asien) 1627. -atsin (-atzin) c. 1698c. 1820. -azin 16331861. -azine 1716. -azijn 1684)
Etymologi
[jfr d. magasin, holl. magazijn, t. magazin, fr. magasin, it. magazzino; ytterst av arab. maḥzen]
1) byggnad (l. del av byggnad) avsedd för förvaring av förnödenheter l. varor, förrådshus, förrådsrum, lagerhus, lagerrum; särsk. i ä. tid ofta om större förrådshus vari kronans spannmål förvarades; förr äv. om institution som förvaltade offentligt förråd. RP 3: 209 (1633). När ansenlige stora magasiner pröfvas nödige at inrättas till Riksens tienst och invåhnarnes undsättning, samt till at balancera Spannemåhls priset; då (osv.). CivInstr. 95 (1723). Maskar, som i kornhus och magaziner göra största skadan på råg, korn, hvete och hafra. Gadd Landtsk. 3: 546 (1777). Beskow Theat. 1832, s. 19 (vid kungl. teatern). På hamnplatsen föres varan (dvs. kaffet) i väldiga magasin, där den ompackas. LbFolksk. 827 (1892). Hellström Malmros 226 (1931). — jfr BEKLÄDNADS-, BOK-, DEKORATIONS-, DISTRIKTS-, FATTIG-, GODS-, KLÄD-, KLÄDES-, KONFISKATIONS-, KRONO-, KYRK-, KÖPMANS-, LAGER-, LUMP-, NEDERLAGS-, PROVIANT-, SOCKEN-, SPANNMÅLS-, SÄDES-MAGASIN m. fl. — särsk.
a) mil. om byggnad l. lokal för förvaring av proviant o. andra militära förnödenheter. Schmedeman Just. 698 (1678). Det är ej i magasiner / Man blir varm för ärans lagar. / Klingspors hjelteban har burit / Uppför kommissariatet. Runeberg 2: 107 (1848). Regementets persedelförråd och magasin. TjRegl. 1889, s. 170. jfr ARTILLERI-, FURAGE-, KRIGS-, KRUT-, PATRON-MAGASIN.
b) bildl. Brask Pufendorf Hist. 188 (1680). Du magasin för lögnen, du alla gemenheters samlingsplats. Stiernstolpe DQ 2: 423 (1818; om person). Örtbladen hos Linnæa tjenstgöra .. såsom magasin för reservnäringsämnen. BotN 1878, s. 94. Hela Marman är ett riktigt magasin för (timmer-)stockar. Sandström NatArb. 2: 2 (1910); jfr β nedan. På Sydsvenska höglandet bilda de stora sjöarna i södra Småland viktiga magasin för Lagan, Helgeån och Mörrumsån och öka dessas kraftvärde. SvGeogrÅb. 1929, s. 149. Östersjöområdet var ett outtömligt magasin för skeppsvirke. Ahnlund GA 287 (1932). jfr NÄRINGS-, RESERVNÄRINGS-MAGASIN. särsk.
α) (†) jäg. i varggård l. på jaktplats: plats där åtel utlägges. Greiff Jagt 27 (1821). Svederus Jagt 108 (1831). Sundén (1887).
β) skogsv. (av bommar gjord) avstängning i vatten för kvarhållande av virke som flottas. 2NF 28: 32 (1918). HbSkogstekn. 68 (1922). VästerbK 1927, nr 149, s. 2. jfr TIMMER-MAGASIN.
2) försäljningslokal, handelsbod, butik; varuhus; särsk. dels (i sht ss. senare led i ssgr) om finare butik, dels om enklare försäljningslokal för matvaror, särsk. bröd o. mjölk. Cederhjelm Handtv. 20 (1794). Lenngren (SVS) 2: 168 (1796; om skobutik). Jag mötte henne på musikaliska magasinet. Vi valde och försökte noter ett par timmar. MoB 7: 77 (1809). De under de senare årtiondena i de stora städerna uppkomna basarliknande ”magasiner”. EkonS 2: 462 (1899). (Du) måste .. gå ner i magasinet och köpa lite grädde. NDA(C) 1927, nr 194, s. 5. Hellström Malmros 329 (1931). — jfr BELYSNINGS-, DELIKATESS-, GLAS-, HANDELS-, HANDSK-, HATT-, HEMSLÖJDS-, KAPP-, KLÄD-, KLÄDES-, KOSTYM-, KRUT-, LEKSAKS-, LIKKIST-, LINNE-, MJÖLK-, PORSLINS-, SLÖJD-, STOR-, UTSTYRSEL-MAGASIN m. fl.
3) [specialfall av 1 b] om behållare (se d. o. 2) o. d.
a) (†) om låda o. d.; särsk.: vid åkdon fäst låda för förvaring av resgods. Magazinen i en vagn. Serenius H 1 b (1734). Krutkistor, och andra små Magaziner, som föras på vallen. Richardson Krigsv. 1: 62 (1738). Flere betjenter sysslade kring åkdonet, påbindande koffertar och inskrufvande magasiner, såsom fallet är vid en tillämnad längre resa. Blanche Våln. 178 (1847). jfr FOT-MAGASIN.
b) (i fackspr.) om behållare på apparat l. arbetsmaskin o. d. Det mest complicerade kemiska gevärslås med magazin. JernkA 1826, s. 260 (om behållare för krut på gevär av äldre slag); jfr c. (Befordra) en plåt ur det öfra magasinet till det nedanför belägna exponeringsrummet (i en handkamera). Roosval Schmidt 85 (1896). Bjurman 3Statsm. 74 (1935; i sättmaskin). jfr BRÄNSLE-, KOL-, KRUT-, PLÅT-MAGASIN.
c) (i fackspr., särsk. mil.) på repetergevär, kulspruta o. d.: behållare vari ett antal patroner anbringas o. varifrån de automatiskt införas i patronläget. UB 6: 77 (1874). Balck Idr. 2: 139 (1887). SoldatinstrInf. 1938, s. 86.
4) (†; se dock nedan under b) samling av förnödenheter, förråd. Du står på din respect, / Ditt feta magazin (dvs. ditt välförsedda förråd) / Och på din dryga slächt. Wexionius Vitt. 369 (c. 1685). Den gamla Lortätaren måste väl hafva någorstädes et stort Magasin med gammalt skräp. Lagerström Gir. 43 (1731). — jfr GRÅBÄRGS-MAGASIN. — särsk.
a) samling av proviant o. andra militära förnödenheter. Alt dett proviantt, som .. (fienden) dijtt som till een magasin hadhe samblett. OxBr. 8: 15 (1627). Arméen förtärer sina magaziner. Höpken 2: 441 (1757). Inga magasiner hade kunnat samlas. Carlson Hist. 6: 306 (1881). jfr FÄLT-, PROVIANT-MAGASIN. särsk.
α) i uttr. några dagars magasin o. d., förråd för några dagar osv. KKD 10: 438 (1702).
β) i uttr. magasin av ngt, förråd av ngt. (Det är nödigt) att garnisonerna widh siökantten så wäll medh fålck, som Magaziner aff ammonition och viures (dvs. vivres) .. må wahra försedde. HSH 7: 135 (1637).
b) (numera mindre br.) bildl. Brask Pufendorf Hist. 439 (1680). En mängd af missnöjen, hvilka vid 1500-talet hade samlat sig liksom til et formligt Magazin af klago-punkter (mot påveväldet). LBÄ 11—13: 99 (1798). Det oerhörda magasin af förrycktheter, som är hopadt i afhandlingen ”Det europeiska missnöjets grunder” (av Almqvist). Atterbom Minnest. 2: 191 (1853). Ett magasin af vetande. Sundén (1887). jfr SORGE-, VATTEN-MAGASIN.
5) [utvecklat ur 1 b, 4 b] (i sht i fråga om äldre l. utländska förh.) periodiskt utkommande, ofta illustrerad tidskrift med växlande o. mera allmänt innehåll; äv. om liknande del av det sv. radioprogrammet. Ekelund Fielding 387 (1765). De Engelska Tidningar och Magaziner, som gifva opartiska och utförliga underrättelser om det som förehafves i Parlamentet. Höijer 4: 419 (1797). Magasin för Konst, Nyheter och Moder. (1823; tidskriftstitel). Tidskrifter, illustrerade magasiner och dagliga tidningar. Segerstedt Händ. 205 (1922, 1926). Månadens magasin. RöstRadio 1939, nr 43, s. 29 (månatligen återkommande programrubrik i den sv. radion). — jfr NOVELL-MAGASIN.
Ssgr (i sht i fackspr.): A: MAGASIN-ELD, -GEVÄR, -HUS, -KARBIN, -PISTOL, -RÖR, se B.
(3) -STOCK. (†) biodl. bikupa bestående av träaskar. Dahm Biet 105 (1878).
(1 a, 4 a) -VALV. (†) för förvaring av ammunitionsförråd o. d. Rålamb 8: 50 (1691).
-VAPEN, se B.
B: (1) MAGASINS-ARBETARE~0200. arbetare vid magasin. VetAH 1818, s. 60. InkBeskattnNorrk. 1911, s. 41.
(1) -AVGIFT~02 l. ~20. (förr) avgift som till hjälp för kronans spannmålsrörelse erlades utöver vanlig tull vid införsel av utländsk spannmål. PH 5: 2962 (1750).
(1) -BETJÄNING. (†) personal vid magasin; särsk. vid kronans spannmålsmagasin. AdP 1800, s. 731. SFS 1830, s. 368.
(1) -BETJÄNT. (†) person anställd vid magasin; jfr betjänt, sbst. 2. 2RARP 2: 357 (1723). särsk. till 1 a. LMil. 4: 1603 (1717).
-BOD. (†)
1) till 1: bod för förråd o. d., magasin. PH 8: 45 (1764). EconA 1807, maj s. 55. särsk. till 1 a. Loenbom Stenbock 2: 190 (1758; om förh. 1711).
2) till 2: försäljningslokal. IT 1791, nr 59, s. 4.
(1) -BOKHÅLLARE~0200. jfr lager-bokhållare. Jungberg (1873). särsk. (förr) vid offentligt spannmålsmagasin. PH 8: 42 (1764).
(1 b β) -BOM. skogsv. var särskild av de bommar, bestående av flera sammankopplade bomträn, som begränsa ett timmermagasin. TT 1883, s. 138.
-BOTTEN.
1) till 1.
a) trossbotten l. golv i magasin; jfr botten II 5. Ahlström Eldsl. 134 (1879).
b) om våning l. etage i magasin; jfr botten II 5 c. SvD 1897, nr 29, s. 3. Två rymliga Magasinsbottnar önskas hyra genast. DN 1915, nr 49 A, s. 12.
2) mil. till 3 c, på repetergevär: plåt som nedtill begränsar magasinet. UFlott. 3: 228 (1899).
(1 b, 4) -BRYTNING. bärgv. gruvbrytningsmetod vid vilken i ett gruvrum lösbruten malm får kvarligga i gruvrummet för att sedan bortskaffas på en gång. JernkA 1909, s. 230.
(1) -BYGGNAD.
1) abstr.: byggande av magasin; särsk. (förr) övergående i bet.: skyldighet att bygga magasin. LMil. 4: 1181 (1699).
2) konkret: magasin. VetAH 1818, s. 52.
(3) -BÄLG. orgelb. i orgel: behållare vari den komprimerade luften samlas. Hennerberg (o. Norlind) 1: 12 (1912).
(1) -DIREKTION. (förr) i uttr. kungliga l. allmänna magasinsdirektionen, namn på en kunglig styrelse som 17981824 förvaltade kronomagasinen o. kronobagerierna m. m. DA 1793, nr 31, s. 3. SvNorStatscal. 1823, s. 186. SvH IX. 1: 240 (1909).
(1) -DRÄNG. arbetare vid magasin. KrigsmSH 1798, s. 79. Dahlbäck Åb. 267 (1914).
(1) -EFFEKTER, pl. (†) i magasin förvarade varor l. förnödenheter. DA 1808, nr 57, s. 1. SPF 1824, s. 365.
(3 c) -ELD. (magasin- 1888. magasins- 1889) (†) mil. eldgivning med begagnande av gevärets magasin. KrigVAH 1888, s. 70. Tingsten FormTakt. 14 (1889).
(3 b) -ELDNING. tekn. eldning varvid bränsle för en viss, längre period införes i en behållare, varifrån det småningom faller ned i eldstaden. TT 1884, s. 76.
(3 b) -ELDSTAD~02 l. ~20. tekn. eldstad för magasinseldning. BtRiksdP 1895, Saml. 1. I. 2: nr 2, s. 19.
(3 c) -FJÄDER. mil. i repetergevär o. d.: fjäder som gm sin spännkraft fixerar patronerna i ett visst läge i magasinet. EldhandvSkjutsk. 2: 127 (1877). SoldatinstrInf. 1938, s. 80.
-FLINTLÅS. (†) bösslås med behållare för fängkrutet; jfr magasin 3 b. Källström Jagt 104 (1850). Dalin (1853).
(1) -FOND. (förr) om pänningmedel avsatta till bedrivande av statens spannmålsrörelse. PH 6: 3686 (1755). Den in natura inflytande ränte-spannmålen påföres Magasins-fonden för Stats-verkets räkning. SFS 1826, s. 627. SvRiksd. II. 12: 144 (1934). jfr: Efter 1867 och 1868 års svåra missväxter (i Norrland) bildades i flere socknar de s. k. ”nya magasinsfonderna”. Hellström NorrlJordbr. 340 (1917).
(2) -FRU. (ngt vard.) gift kvinna som innehar en mindre butik för försäljning av mjölk, bröd o. d. KemT 1907, s. 61.
(1) -FÖRESTÅNDARE~00200. Porthan BrCalonius 249 (1796).
(1 a, 4 a) -FÖRPLÄGNAD. mil. underhåll av trupp under krig från i större magasin samlade livsmedelsförråd; äv. konkret. NF 10: 567 (1886). Armékåren .. (blev) hänvisad att lefva på magasinsförplägnaden. IllMilRevy 1900, s. 459.
Ssg: magasinsförplägnads-system. mil. Tingsten AnvTakt. Bih. 17 (1887).
(1 a, 4 a) -FÖRPLÄGNING. mil. = -förplägnad. SvTidskr. 1871, s. 432. Hären lefver nu på magasinsförplägning. Aminoff Krigsg. 564 (1904; konkret). särsk. i uttr. full magasinsförplägning, fullständig förplägnad av trupp från magasin; halv magasinsförplägning, förplägnad delvis från magasin o. delvis gm kvartervärdens försorg. KrigVAT 1858, s. 432.
(1) -FÖRVALTARE. förvaltare vid (större) magasin; särsk. (förr) om föreståndare vid kronans spannmålsmagasin; numera ofta om lagerbokhållare l. lagerchef. IT 1791, nr 97, s. 2. SFS 1825, s. 298. Smedman Kont. 1: 19 (1872).
(1) -FÖRVALTNING. förvaltning av (större) magasin. Bergv. 2: 357 (1746). Lagerbjelke Theat. 29 (1834; vid kungl. teatern). särsk. (förr) konkret, om sammanfattning av de personer l. myndigheter som förvaltade ett l. flera av statens spannmålsmagasin. Ett proviantmagazin, .. som möjligtvis kunde stå i någon gemenskap med allmänna magazinsförvaltningen. Wingård Minn. 6: 125 (1809, 1847). Järta 2: 248 (1823).
-GEVÄR. (magasin- 1885. magasins- 1869 osv.)
1) (förr) till 3 b: gevär med behållare för krut o. kulor. Alm VapnH 123 (1927).
2) (numera knappast br.) till 3 c: gevär med behållare för patronerna, som medelst en mekanism automatiskt föras till patronläget, repetergevär. LfF 1869, 1: 353. IllMilRevy 1900, s. 299.
(1) -GILL l. -GILD. (†) om spannmål: av sådan beskaffenhet att den kan mottagas i kronomagasin; jfr gill, adj.1 2. SFS 1825, s. 294. VexjöBl. 1835, nr 5, s. 1.
(1) -HARPA, r. l. f. sädesharpa lämplig för användning i spannmålsmagasin; jfr harpa, sbst.2 a. Juhlin-Dannfelt 394 (1886).
(jfr 1) -HUS. (magasin- 16391686. magasins- 1683 osv.) byggnad använd som (l. avsedd till) magasin. RP 7: 523 (1639). Rig 1936, s. 152.
(1) -HYRA, r. l. f. hyra för begagnande av magasin(sutrymme). PH 14: 487 (1790). LAHT 1898, s. 166. särsk. om avgift för gods som transporterats på järnväg l. befordrats gm postvärket o. icke inom föreskriven tid avhämtats av mottagaren. SFS 1889, nr 54, s. 14. SvPostv. 161 (1924).
-INRÄTTNING~020.
1) (förr) till 1, i fråga om offentligt (spannmåls)magasin; jfr inrättning, sbst.2 1 c. Bergv. 2: 358 (1746). Berömvärdt har socknen (dvs. Ingatorp) .. en magasinsinrättning till utlåning åt sockneboer, mot vanlig årlig ränta af 4 kappar på tunnan. Allvin Mo 155 (1857). Hagström Herdam. 2: 75 (1898). särsk. om en 1786 stiftad institution för skötande av statens spannmålsmagasin m. m., vanl. kallad allmänna magasinsinrättningen. Kongl. Directionen öfver Allmänna Magazins-Inrättningen. DA 1793, nr 56, s. 2. (Riksgäldskontoret) fick .. övertaga .. vissa tillgångar i den upplösta magasinsinrättningen (1829). SvRiksd. II. 12: 144 (1934).
2) (numera knappast br.) till 3 c; jfr inrättning, sbst.2 2 b. Kavaleri-karbin med magasinsinrättning. EldhandvSkjutsk. 2: 129 (1877). WoJ (1891).
(3 b) -KAMERA. försedd med särskilt rum för plåtar. Fornv. 1933, s. 39.
(3 b) -KAMIN. kamin med stort bränslerum, vari bränslet först efter längre tid brinner fullständigt ned. Almquist Häls. 299 (1895).
(3 c) -KARBIN. (magasin- 1886. magasins- 1910) (numera knappast br.) jfr -gevär 2. EldhandvSkjutsk. 2: 66 (1886). Janson CostaN 2: 119 (1910).
(1) -KARL. arbetare i magasin. BoupptVäxjö 1883. EkonS 2: 424 (1899).
(1) -KONTOR. (förr) (lokal för) förvaltning av offentligt magasin. PT 1791, nr 71, s. 4. SvT 1852, nr 15, s. 2.
(1) -KOSTNAD. jfr -hyra; ofta i pl. —
(1) -KÄRRA. mindre, tvåhjulig kärra med små hjul, använd för transport av säckar, lådor o. d. i ett magasin. SDS 1900, nr 41, s. 2.
(jfr 1) -LÄGENHET~200 l. ~002. (i fackspr.) magasinslokal. Uthyrde Magasinslägenheter. SFS 1842, nr 47, s. 7. Därs. 1906, nr 57, s. 11.
(1) -MÅL. (†) i uttr. en tunna råg o. d. magasinsmål, en tunna råg osv., uppmätt i kronomagasin. PT 1758, nr 21, s. 4. Tersmeden Mem. 6: 116 (1787).
(1 a) -PERSEDEL. (†) mil. om förnödenhetsartiklar förvarade i magasin. 2RA 1: 602 (1723). TjRegl. 1889, s. 171.
(3 c) -PISTOL. (magasin- 1920. magasins- 1877) (numera knappast br.) om revolver l. automatisk pistol; jfr -gevär 2. EldhandvSkjutsk. 2: 38 (1877). Klinckowström Fotb. 71 (1920).
(1) -PLATS.
1) upplagsplats; plats för magasin. BtVLand 4: 97 (1802). särsk. (†) till 1 b. Mitau, Kurlands hufvudstad och konung Augusts förnämsta magasinsplats. Hjärne K12 114 (1902).
2) anställning vid magasin. En ung man .. önskar göra ombyte (av tjänst) .., helst önskas magasinsplats. AB 1865, nr 99, s. 4.
(1) -PÄNNINGAR l. -PÄNGAR, pl. magasinshyra; särsk. = -hyra slutet. WoJ (1891). SFS 1911, nr 37, s. 9.
(1) -REGLEMENTE. (förr) för offentligt spannmålsmagasin. PH 6: 3691 (1755). SPF 1857, s. 491.
(1, 4) -RUM. = magasin 1. SFS 1827, s. 1420. Därs. 1912, s. 867. särsk. (†) mil. till 1 a. ReglSwArmeen 1710, s. 22. Fästningen (Sveaborg) .. hafver logementer och magazins rum för en ansenlig garnizon. BtHforsH 2: 129 (1757).
(3 c) -RÖR. (magasin- 1886. magasins- 1880 osv.) (förr) rörformigt magasin på repetergevär o. d. av visst slag. Billmanson Vap. 111 (1880). EldhandvSkjutsk. 2: 57 (1886).
(1 a) -SKEPP. (†) fartyg användt ss. förrådsrum. Skogman Eug. 1: 130 (1854). Antarctic 2: 156 (1904).
(1) -STAT(EN). (förr) sammanfattande benämning på tjänstemän som förvaltade ett offentligt magasin; särsk. om de tjänstemän som 17481871 handhade statens spannmålsrörelse. Henel 1729 148 (1730). SP 1792, nr 92, s. 3. (Riksdagen har gjort) framställning om .. indragning af den till magasinsstaten nu utgående aflöning. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 22, s. 1.
(3 c) -STUDSARE. (förr) jfr -gevär 2. Spak Handeldvap. 23 (1889).
(1) -STYRELSE. (förr) = -direktion. SFS 1825, s. 298. Därs. 1831, s. 501.
(1) -SYSTEM.
1) mil. till 1 a: system för förplägnad av trupp under krig från större förråd av samlade livsförnödenheter; jfr -förplägnad. KrigVAH 1834, s. 48. SvH 10: 170 (1909).
2) bibliot. system för inrättning av större bibliotek o. arkiv, enligt vilket huvudmassan av böckerna osv. är placerad i särskilda bokmagasin skilda från läsesalarna m. m. Sthm 1: 461 (1897). Wåhlin GbgStadsbiblFestskr. 35 (1900).
(1) -TORR. (i fackspr.) om spannmål: så torr att den kan inläggas i magasin. AB 1845, nr 178, s. 1.
(1) -TROSS. (†) mil. avdelning av trossen som transporterar provianten. Lefrén Förel. 2: 240 (1817). Spak HbFältartill. 196 (1873).
(1 a, 4 a) -UPPLAG~02, äv. ~20. mil. större förråd av livsmedel. KrigVAH 1825, s. 14.
(1) -UTRYMME~020. utrymme i magasin. SFS 1905, nr 33, s. 3.
-VAGN.
1) till 1: mindre transportvagn lämplig att använda i magasin. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 108.
2) (†) mil. till 1 a, 4 a: fordon användt för transport av livsmedel till trupp i fält. LMil. 1: 248 (1683). PH 6: 3813 (1755).
(1) -VAKT, om vakthållning l. trupp r. l. f., om person m.
1) mil. vakthållning vid proviantmagasin o. d.; äv. konkret: trupp l. soldat som förrättar dylik vakthållning; jfr magasin 1 a. PH 5: 3141 (1751). TjReglArm. 1858, 2: 269.
2) person med uppgift att vakta ett magasin. SDS 1897, nr 407, s. 2.
(3 c) -VAPEN. (magasin- 1886. magasins- 1933) (föga br.) jfr -gevär 2, -karbin. EldhandvSkjutsk. 2: 126 (1886). Alm Eldhandv. 1: 177 (1933).
(1) -VIND. vindslokal i l. använd ss. magasin. NerAlleh. 1886, nr 84, s. 1.
(1) -VÄRK, n. (†) = -inrättning 1. EKM. har .. påmint RSt., huru högnödigt det är, at magasinsvärket i riket må .. blifva vårdat. 2RA 3: 804 (1734). särsk. i uttr. allmänna magasinsvärket, allmänna magasinsinrättningen (se -inrättning 1 slutet). Järta Kopparb. 71 (1823).

 

Spalt M 15 band 16, 1942

Webbansvarig