| Publicerad 1942 | Lämna synpunkter |
LÖDJA löd3ja2 l. lø3dja2, v.2, förr äv. LYDJA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
(numera bl. i vissa trakter) nappa l. plocka löst sittande ull av (får); äv.: klippa (får) om våren. Linc. L 6 a (1640). Fååren lödias sidst i Majo. Rålamb 13: 63 (1690). LoW (1911). — särsk. i utvidgad anv., med avs. på fågel: nappa l. plocka (lösa) fjädrar o. dun av (fågel); äv. med obj. betecknande fjäder l. dun. Linné FörelDjurr. 100 (1748). På en del orter lödjas eller rugas dunen af gässen en gång om året. Rothof 156 (1762).
Spalt L 1813 band 16, 1942