Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LUSTRATION lus1tratʃω4n l. -aʃ-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. lustration; av lat. lustratio (gen. -ōnis), vbalsbst. till lustrare, rena gm offer, till lustrum (se LUSTRUM)]
rel.-hist. i vissa religioner: kultisk rening(sceremoni). Norrmann Eschenbg 2: 245 (1818). Hellerström Liturg. 34 (1932).
Ssgr (rel.-hist.): LUSTRATIONS-BÖN. Lysander RomLittH 97 (1858). —
-RIT. Fornv. 1930, s. 10.

 

Spalt L 1241 band 16, 1941

Webbansvarig