Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LOTSA lωt3sa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.), -ERI (se avledn.).
Ordformer
(loods- 1730. loos- 1698. lootz- 1696. los- 1761. lots- (-tz-) 1697 osv.)
Etymologi
[jfr d. lodse, nor. lose, holl. loodsen, lootsen, t. lotsen; till LOTS]
1) ss. lots vägleda (fartyg); stundom allmännare: försiktigt föra fram (fartyg o. d.) genom besvärligt l. okänt farvatten o. d.; äv. abs. FörordnLootzw. 1696, § 1. HC11H 11: 149 (1697). I Skärgården åligger .. (skärgårdsstyrmannen) at Lotsa Fartyget dit Chefen befaller. ReglArméenFl. 1788, s. 34. Man (tar) .. åran och lotsar sin lätta båt / ur vassöfvervuxna viken / till fjärdens friare stråt. Tavaststjerna NVers 179 (1885). — jfr DISTANS-, LÅNG-LOTSNING. — särsk.
a) (i fråga om ä. förh.) i uttr. lotsa för hemmanet, utföra den med ett visst lotshemman förbundna lotstjänsten. Allardt Borgå 2: 400 (1928).
b) (†) anlita lots. Dahlstierna (SVS) 117 (1698).
c) (i sht i vitter stil) mer l. mindre bildl. Dalin Vitt. 6: 318 (1761). Att lotsa de stora frågorna i hamn på ett för eftermälet anständigt sätt. SvTidskr. 1931, s. 142.
2) i fråga om färd till lands: vägleda (ngn), visa (ngn) vägen, tjänstgöra ss. förare för (ngn); hjälpa (ngn) att komma fram l. finna vägen vid besvärliga trafikförhållanden o. d. (ss. på okända vägar, vid trängsel, genom svår trafik o. d.); utom i fråga om fjällturer numera företrädesvis (i sht i vitter stil) med anslutning till 1. Lotsa en gammal gumma tvärs över gatan. Læstadius 2Journ. 483 (1833). (En fiskare) har .. vidtalats att .. mot ersättning lotsa från hyddan (vid Ladtjojaure) till turiststugan (vid Kebnetjåkko). TurÅ 1908, s. 415.
Särsk. förb. (i allm. med samma bruklighet som resp. mom. av huvudordet): LOTSA FRAM 10 4. jfr FRAMLOTSA.
1) med icke refl. obj.
a) till 1; vanl. mer l. mindre bildl. Till en början under den nya ordningen kunde nog statsskeppet lotsas fram efter omständigheterna under ledning af en beslutsam carolin. 3SAH 4: 89 (1889). Därs. 17: 179 (1902).
b) till 2. Jolin Kom. 42 (1845). Det är alltså rätt mycket folk runt omkring, excellensen lyckas lotsa fram sin passagerare nästan ända fram till Fröken Fob utan att bli observerad. Essén Fob 74 (1919).
2) refl.
a) till 1; eg.: med fartyg o. d. ta sig fram genom okänt l. besvärligt farvatten; vanl. mer l. mindre bildl.; särsk.: försiktigt o. skickligt manövrera sig fram under vanskliga förhållanden. SvLittFT 1837, sp. 386 (bildl.). Utan att behöfva binda sig på något håll lotsade .. (Arvid Horn) sig fram genom den yttre politikens hvirfvelkast med tillhjälp af det dubbla allianssystemet. FinBiogrHb. 994 (1898).
b) till 2: ta sig fram (till lands) under besvärliga trafikförhållanden o. d., leta sig väg. Rydberg FilosFörel. 3: 232 (1878). (De) lotsade sig fram mellan de tätt besatta borden (på restaurangen). Söderhjelm Brytn. 222 (1901).
LOTSA IGENOM10 040 l. 032 l. GENOM40 l. 32.
1) med icke refl. obj.; till 1: lotsa (ngt) fram genom (ngt); vanl. mer l. mindre bildl. SvD(A) 1933, nr 86, s. 4 (bildl.).
2) refl.: lotsa sig fram genom (ngt).
a) till 1; vanl. bildl. Böök 1Ess. 237 (1913; bildl.).
b) till 2. Sedan vi lotsat oss igenom hallen (som var fylld av folk). Lewenhaupt Reddy 69 (1907).
LOTSA IN 10 4. jfr INLOTSA.
1) med icke refl. obj.
a) till 1: (ss. lots) föra in (fartyg i en hamn o. d.). (Bladh o.) Hornstedt 172 (1785).
b) till 2: föra (ngn) l. visa (ngn) vägen in (ngnstädes). När dr S. lotsat (den spanske) konungen in i den holländska avdelningen (av museet). NDA(A) 1931, nr 219, s. 16.
2) refl.; särsk. till 2: ta sig in (ngnstädes) under svåra trafikförhållanden o. d., leta sig väg in (ngnstädes). Lindqvist Dagsl. 2: 127 (1900). Vi lotsade oss in i kajutan. Engström Häckl. 51 (1913).
LOTSA UT10 4. motsatt: lotsa in.
1) till 1; med avs. på fartyg. Jungberg (1873).
2) refl.; till 1, 2; äv. mer l. mindre bildl. Janson Lögn. 46 (1912; bildl.).
Ssgr (till 1; i sht lotsv. o. sjöt.; jfr LOTS ssgr): LOTSNINGS-AVGIFT~02 l. ~20. (utom i Finl. bl. tillf.) lotsavgift, lotspänningar. FFS 1918, nr 141, s. 9.
-PÄNNINGAR, pl. (utom i Finl. bl. tillf.) lotspänningar. BondP 1847—48, 1: 549. —
-SKYLDIG. skyldig att utföra lotsning. 2NF 16: 1139 (1912).
Avledn.: lotsningsskyldighet, r. l. f. SPF 1857, s. 347.
-TAXA. (utom i Finl. bl. tillf.) lotstaxa. AtlFinl. 26: 1 (1899).
-TJÄNST. tjänstgöring med lotsning. SPF 1857, s. 384.
-TUR. (ngns) tur att utföra lotsning; tur l. ordning i vilken lotsarna på en lotsplats utföra lotsning. ReglLotsv. 1799, s. C 2 a.
Avledn.: LOTSARE, i bet. a m.||(ig.), i bet. b m. l. r. till 1.
a) (numera bl. mera tillf.) = LOTS 1. HSH 10: 301 (1716). TurÅ 1910, s. 360.
b) (†) zool. lotsfisk. Hasselquist Resa 8 (1749). Thunberg Resa 3: 8 (1791).
LOTSERI, n. (†) till 1.
a) lotsning (ss. yrkesmässig värksamhet). FörordnLootzw. 1696, § 1.
b) [jfr d. lodseri] sammanfattande, om den värksamhet som bedrives av lotsarna; ofta konkretare: lotsväsen; lotsinrättning, lotsvärk, lotsstation. Stiernman Com. 4: 225 (1680). Samtiden 1874, s. 162.

 

Spalt L 1084 band 16, 1941

Webbansvarig