Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LOMMA lωm3a2, äv. lom3a2, sbst.2, stundom äv. LUMMA lum3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or; äv. LOMME lωm3e2, äv. lom3e2, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(lomm- 1685 osv. lum(m)- 17741846. -a 1738 osv. -e 16851921)
Etymologi
[sv. dial. lomma, lumma, lomme, lumme; jfr d. lomme, nor. lumma, fris. lomm; möjl. avledn. av LOM, sbst.2]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) ficka (se d. o. 1); äv. om kjolsäck (se d. o. 2). Wexionius Vitt. 395 (1685). BoupptVäxjö 1816. (Karlen) tog fram ur lommen en kort, men bred flaska. Almqvist Skälln. 29 (1838). Fröding Reconval. 55 (c. 1908). — jfr SKINN-LOMMA.
Ssgr: A (i sht i normaliserat folkligt spr.): LOM-DUK, -FLASKA, se C.
B (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat): LOMMA-FLASKA, se C.
C (i vissa trakter, bygdemålsfärgat): LOMME-DUK. (lom- 1888. lomme- 18421935) näsduk. BoupptVäxjö 1842. En rödrutig lommeduk. Moberg Sedebetyg 15 (1935).
-FLASKA. (lom- 18321894. lomma- 18861927. lomme- 17651931) fickplunta. KunstHaandv. 29 (1765). På husförhöret hade varenda bonde och pojke en lommaflaska med brännvin med sig. Carlsson Dagsv. 49 (1927).

 

Spalt L 1056 band 16, 1941

Webbansvarig