ljomhörd | SAOB

Publicerad 1941

LJOMHÖRD l. LJUMHÖRD, adj.

Ordformer

(liom- 1736—1755. ljum- (lium-, liwm-) 1618—1795)

Etymologi

(†) som hör dåligt, lomhörd; äv. i substantivisk anv. AJGothus ACoyet C 4 a (1618). GFGyllenborg Vitt. 1: 100 (1759, 1795; substantiviskt).

Spalt L 936 band 16, 1941

Webbansvarig