Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LIVLIG, adj.2
Ordformer
(li(i)f(f)- 1590—1674. lyff- 1626)
Etymologi
[jfr d. liflig; av mnt. līflik, holl. liefelijk, t. lieblich (jfr LJUVLIG)]
(†) ljuvlig; skön; angenäm. PPGothus Und. O 5 b (1590). (En viss ört) gör .. at sköna och lijflige ting enom i Sömnen synes framkomma. Hildebrand MagNat. 43 (1650). Den skönheet eij alleen den nedre Jorden prydde, / Men och i Lufftens rymd en lijflig söttma spridde. Columbus BiblW A 2 a (1674).

 

Spalt L 928 band 16, 1941

Webbansvarig