Publicerad 1939   Lämna synpunkter
LASTAGE, r. l. m. l. f.; best. -en (Palmstedt Res. 5 (1778)); pl. -er (Stiernman Com. 3: 217 (1664: Lastagier)); förr äv. LASTADIE, m. l. f.; pl. -er (Stiernman Com. 2: 475 (1646)).
Ordformer
(lastadie 1646—1683. lastage 1658 osv. lastagie c. 1650—c. 1750)
Etymologi
[jfr mnt. lastadie, lastadige, skeppsvarv, barlast, mnl. lastaedse, barlast, t. lastadie, skeppsvarv m. m., eng. lastage, avgift för rättighet att lasta ett skepp m. m., mlat. lastagium, lastadium, barlast; ytterst av ffr. lestage, lastage, last m. m. (fr. lestage, ett fartygs förseende med barlast), till ffr. lester, intaga last, av germ. urspr. (jfr LASTA, v.2)]
(† utom ss. förled i ssgr) brygga l. kaj o. d. för lastning o. lossning av fartyg; lastplats. ss. förled i ssgr äv. abstrakt (jfr anm. nedan): lastning o. lossning (av fartygslast). RP 11: 476 (1646). (Sekreteraren Daniel Behm skall) tilsee, hwad huus, torg, Gatur, Broar, Lastadier, och andre nödige Byggningar, der (dvs. i de norrländska städerna) wore at anställa. Stiernman Com. 2: 475 (1646). Ifrån Christianstad till Åhus, hvarest de sin hamn och lastage hafva, äro sjövägen goda tre mil. HSH 6: 136 (1658). Palmstedt Res. 5 (1778).
Amm. Huruvida lastage, såsom uppgives av vissa lexikografer, t. ex. Andersson (1845) o. Dalin (1871; med uppgift om neutralt genus), även ss. självständigt ord förekommit i abstrakt anv., är ovisst.
Ssgr (sjöt.): LASTAGE- lasta3ʃ~ -BRYGGA, r. l. f. PT 1758, nr 10, s. 4. DA 1824, nr 235, s. 6. —
-PLATS. SthmStadsord. 1: 99 (c. 1650). En viss bro- och vägarepenningeafgift för det ifrån Carlstads våg samt lastagieplatserne Allster och Skattkiärr utgående stångjern. 2RARP 6: 453 (1731). 2SvKulturb. 7—8: 334 (1937).

 

Spalt L 336 band 15, 1939

Webbansvarig