Publicerad 1939   Lämna synpunkter
LAPPLAND lap4~lan1d l. (i bet. 3, men där alltid) 3~2, n.; best. (i bet. 3) -et; pl. (i bet. 2, 3) = (PH 7: 5377 (1762; i bet. 3), VetAH 1772, s. 17 (i bet. 2), (Agardh o.) Ljungberg III. 2: 68 (1857; i bet. 3)) ((†) -länder (i bet. 2) Linné Bref I. 1: 314 (1732), Därs. I. 2: 110 (1747)).
Etymologi
1) namn på ett landskap i Sverge, delvis bebott av lappar; äv. om delar av norra Finland o. Ryssland vilka delvis bebos av lappar.
2) (†) område l. trakt bebodd av lappar; jfr LAPPMARK 1. En Resas anställande till Lappländerna. Linné Bref I. 1: 314 (1732). VetAH 1772, s. 17 (om förh. i Finl.).
3) (i fråga om ä. förh.) lappskatteland. PH 7: 5377 (1762). Arfvidsjaur sokn består af 38 Lappland. Gadd Landtsk. 1: 212 (1773). BtRiksdP 1873, I. 1: nr 4, s. 12 (om förh. 1760).
Ssgr (till 1): LAPPLANDS-RÖDING. (numera knappast br.) fisken Salmo alpinus Lin., fjällröding. Smitt SkandFisk. 830 (1895). 2NF 15: 1453 (1911). —
-SPIRA, r. l. f. växten Pedicularis lapponica Lin., lappspira, lappstav. Lindman NordFl. 3: 85 (1902). —
-TALL. form av tall, växande i Lappland. SkogsvT 1908, s. 76.
Avledn. (till 1): LAPPLÄNDARE, i bet. 1 m.||ig., i bet. 2 m. l. r. (lap- 1631—1729. lapp- 1682 osv. -ländare 1672 osv. -länder, pl. 1631—1682)
1) (numera knappast br.) invånare i Lappland, lapplänning. Landsm. XVII. 3: 16 (1672). Högberg Vred. 1: 319 (1906). särsk.
a) (†) i utvidgad anv., om person som bor i ngt nordligt land, nordbo. Wivallius Dikt. 75 (1631).
b) (enst., †) bildl., övergående i bet.: ociviliserad person. Altén Landförv. 67 (1795).
2) (tillf.) lapphund. TurForskn. 3: 101 (1918). —
LAPPLÄNDISK, se LAPPLÄNDSK. —
LAPPLÄNDNING, se LAPPLÄNNING. —
LAPPLÄNDSK, förr äv. LAPPLÄNDISK, adj. (-ländisk 1706. -ländsk 1687 osv.) som tillhör l. har avseende på l. kommer från Lappland; stundom: som har avseende på lapparna; jfr LAPSK. Hiärne Berghl. 435 (1687). De lappländska fjällen. Bergman Kamtch. 39 (1923). —
LAPPLÄNDSKA, f. lappkvinna, lapska. Wikforss 2: 21 (1804). Berndtson (1880). —
LAPPLÄNNING, förr äv. LAPPLÄNDNING, m. (-ländning 1804—1828. -länning 1935) invånare i Lappland; särsk. om invånare av lapsk härkomst, lapp. Wikforss 2: 21 (1804). Wallquist Doktorn 228 (1935).

 

Spalt L 292 band 15, 1939

Webbansvarig