Publicerad 1939   Lämna synpunkter
LANDSTIGA lan3d~sti2ga, vard. äv. lan3~, v. -er, -steg, -stego, -stigit, -stigen; se för övr. STIGA. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(land- 1584 osv. lands- 1723. landt- 1662)
Etymologi
[fsv. landstigha (HistTroj. 297); jfr dan. o. nor. landstige; bildat till uttr. stiga i land (se LAND 6 c o. STIGA)]
om passagerare på fartyg o. d.: stiga i land, gå i land; särsk. om krigstrupp o. d. SthmTb. 22/10 1584. Under landstigandet, hvilket oss lyckades, som vi önskade, skuto vi et vist diur. DeFoë RobCr. 28 (1752). Trupper sammandrogos på Seeland för att göra en landstigning i Skåne. Gyllengranat SvSjökr. 2: 70 (1840). TSjöv. 1901, s. 112. — särsk.
a) (†) i utvidgad anv., om fartyg o. d.: landa; äv. om person: landa l. lägga till med fartyg o. d. Den 10 Maij ähr Ordre kring heela Skiergården gifwet at inga Farkostar skulle landtstiga som ifrån Gåttlandh skulle komma. HSH 31: 155 (1662). Det är nästan omöjeligt, att med egne båtar landstiga vid .. (Teneriffas) stränder. Landell Bligh 24 (1795).
b) (†) ss. vbalsbst. -ning, övergående i bet.: landstigningstrupp. CAEhrensvärd Brev 1: 170 (1789). Landstigningen retirerade. ZTopelius d. ä. (1808) hos Vasenius Top. 1: 173.
Ssgr: LANDSTIGNINGS-ARMÉ. mil. jfr -HÄR. KrigVAT 1846, s. 294.
-ARTILLERI. sjömil. jfr ARTILLERI 1, ävensom -KANON, -PJÄS. Lavén Sjökr. 83 (1854).
-BÅT. sjömil. för landsättning av trupper o. d. från ett större fartyg. KrigVAT 1846, s. 49.
-EXERCIS. sjömil. avseende övning i landstigning. KrigVAH 1860, s. 41. VFl. 1930, s. 127.
-FARTYG~20 l. ~02. (numera knappast br.) sjömil. för överföring o. landsättning av trupper. CAEhrensvärd Brev 1: 154 (1788). Gyllengranat SvSjökr. 1: 285 (1840).
-FLOTTA, r. l. f. sjömil. jfr -FARTYG. KrigVAH 1827, s. 45.
-FLOTTILJ. sjömil. jfr -FARTYG. Lavén Sjökr. 161 (1854).
-FÖRBUD. SvNat. 1923, s. 53.
-FÖRETAG~102 l. ~200. särsk. sjömil. Svenska landstignings-företag mot Ryssland och Tyskland. Lefrén Förel. 3: 149 (1817). VFl. 1913, s. 76.
-FÖRSÖK. särsk. sjömil. Lefrén Förel. 3: 149 (1817).
-HÄR, r. l. m. mil. jfr -TRUPP. Schybergson FinlH 2: 423 (1889).
-KANON. sjömil. lättare kanon som vid landsättning av trupper medföres i land. CAEhrensvärd Brev 1: 191 (1789). VFl. 1928, s. 144.
-KANON-SLUP. (förr) sjömil. visst slags (med landstignings- o. bombkanoner utrustat) skärgårdsfartyg för landsättning av trupper. KrigVAT 1845, s. 488. KatalFlottUtst. 1897, s. 13.
-KÅR. mil. jfr KÅR, sbst.3 2 b, ävensom -TRUPP. Atterbom 2: 299 (1827). VFl. 1922, s. 60.
-LAVETT. sjömil. till landstigningskanon. KrigVAT 1846, s. 168.
-LAVETTAGE. sjömil. till landstigningskanon. Wrangel SvFlBok 143 (1897).
-OPERATION. sjömil. jfr -FÖRETAG. NDA 1875, nr 280, s. 2.
-PJÄS. sjömil. artilleripjäs avsedd att användas vid landsättning av trupper. SDS 1891, nr 550, s. 3.
-PLATS. Jungberg (1873). Fornv. 1926, s. 28.
-SLUP. (i sht förr) sjömil. jfr -BÅT. KrigVAH 1842, s. 200 (om förh. 1658).
-STYRKA, r. l. f. mil. om truppstyrka; jfr -TRUPP. VFl. 1905, s. 23.
-STÄLLE. jfr -PLATS. Fréville Söderh. 1: 175 (1776).
-TRUPP. mil. avdelad trupp för landstigning (på fientligt område o. d.); ofta i pl. PT 1791, nr 3, s. 1.

 

Spalt L 241 band 15, 1939

Webbansvarig