Publicerad 1939   Lämna synpunkter
KÖPSLAGAN ɟø3p~sla2gan, stundom ɟöp3~, r. l. f. ((†) n. G1R 1: 128 (1523)); i best. anv. utan slutartikel ((†) best. -slagenen G1R 1: 203, 274 (1524)).
Ordformer
(förr äv. kiö-. kop- 1524. -öp- 1523 osv.)
Etymologi
[fsv. köpslaghan; till KÖPSLAGA l. KÖPSLÅ]
(numera i sht i vitter stil)
1) motsv. KÖPSLAGA 1 o. KÖPSLÅ 1.
a) köpslående; jfr b. SvFolks. 197 (1844). Efter långvarig köpslagan och mycket prutande köpte han till sist en ko. Moberg Rask. 108 (1927).
b) köpenskap, affärsrörelse, handel; äv. i uttr. (be)driva l. idka (förr äv. bruka l. föra l. hålla) köpslagan (förr äv. sin köpslagan); stundom svårt att skilja från a. G1R 1: 83 (1523). Skal i[n]gen tysker køpman fara wthii landit eller wpstæderna och bruka siin køpslagan Stæderna tiil forleggilse (dvs. förfång). Därs. 202 (1524). Är .. ett huuss upsatt opå uttmarcken .. och, sosom oss berättes, holles där köpslagan och ööllsellningh uthi. AOxenstierna 2: 688 (1624). Ingen må något kiöpa af annars mans hustru, barn, eller tienstehion, utan the hafva lof at sälja, eller til kiöpslagan satte äro. HB 1: 8 (Lag 1734). Hildebrand Medelt. 1: 630 (1884: föra .. köpslagan). 2NF 32: 605 (1921).
c) (†) konkret, koll.: handelsgods, handelsvaror. G1R 7: 391, 412 (1531).
2) motsv. KÖPSLAGA 2 o. KÖPSLÅ 2; i bildl. l. överförd anv.: köpslående; vanl. nedsättande. G1R 25: 157 (1555). Köpslagan om rikens intressen. Järta 2: 196 (1846). (N. N.) har gjort sin fosterländska vapentjänst utan köpslagan med den personliga bekvämligheten. SvD(A) 1929, nr 347, s. 11.

 

Spalt K 3832 band 15, 1939

Webbansvarig