Publicerad 1939   Lämna synpunkter
KYSKHET ɟys3k~he2t, i sydligaste o. sydvästra Sv. vanl., eljest sällan 4~1, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(kuscheet 1526. ku(s)skheet 15261528. kyscheet 1526. kyskhe(e)t 1526 osv.)
Etymologi
[fsv. kyskhet; jfr mnt. kuschheit, t. keuschheit; till KYSK]
(i sht i vitter stil) egenskap(en) l. förhållande(t) att vara kysk, renhet, oskuld; äv.: sexuell avhållsamhet, övergående i bet.: (liv i) celibat, renlevnad; förr äv., i sht i fråga om gifta personer: avhållsamhet från otillåten kärlek l. otillåtna sexuella förbindelser, sedesamhet, ärbarhet, äktenskaplig trohet; äv. i bildl. l. överförd anv. OPetri MenFall B 8 a (1526). (I sjätte budet fordras av äkta makar) at hwar och en för sigh sielff i Kyskheet lefwer. Rudbeckius Luther Cat. 93 (1667). Lyceum I. 2: 124 (1810; bildl.). Munkar och nunnor fingo aflägga de tre munklöftena: om blind lydnad .., om kyskhet, d. v. s. att lefva ogifta. och om fattigdom. Grimberg SvH 60 (1905). Det ideala målet (för uppfostran i sedligt o. religiöst avseende), den ungdomliga kyskheten och det sedliga äktenskapet. 2NF 38: 276 (1926).
Ssgr: KYSKHETS-BROTT. (†) brott bestående i att icke iakttaga kyskhet; olovligt sexuellt umgänge. Thorild 4: 205 (1795).
-BUSKE. (mindre br.) bot. = -TRÄD. Lilja FlOdlVext. 89 (1839). Svensson Kulturv. 487 (1893).
-BÄLTE. (utom i bildl. anv. bl. i fråga om medeltida förh.) (under medeltiden använd) kvinnogördel med anordning till förhindrande av sexuellt umgänge; äv. bildl. Stagnelius (SVS) 1: 388 (c. 1815; bildl.). SvUppslB (1933).
-GÖRDEL. [jfr t. keuschheitsgürtel] (utom i bildl. anv. bl. i fråga om medeltida förh.) kyskhetsbälte; äv. bildl. Bergman MedeltPoesi 45 (1899). Varje försök att förse radion med kyskhetsgördel. DN(A) 1931, nr 123, s. 3.
-LEVERNE. (†) kyskt liv; celibat. Linc. (1640; under cælibatus).
-LEVNAD. (†) = -LEVERNE. Schroderus Os. 2: 436 (1635). Därs. III. 1: 254. —
-LÅS. (i fråga om medeltida förh.) jfr -BÄLTE. Holmberg 1: 312 (1795).
-LÖFTE. [jfr t. keuschheitsgelübde] i sht teol. löfte att leva i kyskhet (celibat). Lagerbring 1Hist. 2: 173 (1773). Andersson Kal. 48 (1906).
-REGLA, r. l. f. (†) (kloster)regel som påbjuder kyskhet (celibat). Schroderus Os. 2: 592 (1635). Lagerbring 1Hist. 2: 198 (1773).
-STÅND. (†) celibat; äv. om obrottsligt hållet, sedesamt äktenskap. Schroderus Os. 1: 194 (1635). Borg Luther 1: 315 (1753; om äktenskap).
-TRÄD. [jfr t. keuschbaum, eng. chaste tree, ävensom det nylat. artnamnet agnus castus, av lat. agnus, kyskhetsträd, eg.: lamm, efter gr. ἄγνος, kyskhetsträd, uppfattat ss. samhörigt med ἁγνός, kysk, samt castus, kysk] bot. (den i Sydeuropa inhemska) buskväxten Vitex agnus castus Lin., som i ä. tid användes (på olika sätt) för att motvärka sexuella begär. Lundberg Träg. 152 (1754). SvUppslB 29: 1108 (1936).

 

Spalt K 3564 band 15, 1939

Webbansvarig