Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KVINTANT kvintan4t, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. q-)
Etymologi
[till lat. quintus, den femte (se KVINT, sbst.1)]
apparat för vinkelmätning (navigationsinstrument) med en sektor som upptager 1/5 cirkelbåge o. i övrigt konstruerad på samma sätt som en sextant. NF 13: 592 (1889). Hägg PraktNav. 45 (1900). — jfr LODNINGS-KVINTANT.

 

Spalt K 3435 band 15, 1938

Webbansvarig