Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KVALIFICERAD kval1ifise4rad l. 01—, i Sveal. äv. -e3rad2, p. adj.; n. o. adv. -at.
Ordformer
(förr äv. q-)
Etymologi
[jfr t. qualifiziert, eng. qualified, fr. qualifié; p. pf. av KVALIFICERA]
1) (†) beskaffad; jfr KVALIFICERA 1. Salomon förklarar hurulunda een Enkia skal wara qualificerat. Schroderus Albert. 3—4: 31 (1638). Lindfors (1824). — särsk.
a) i uttr. vara kvalificerad till ngt, ha karaktären av l. arta sig till ngt. Sidste (mån-)qvarteret (i mars) är qwalificerat till tempererat wäderleek. Celsius Alm. 1659, s. 8.
b) i uttr. illa kvalificerad, sjuklig, dålig. Linné Skr. 5: 132 (1732).
2) [jfr ä. t. qualifizierte persönlichkeit, ävensom fr. qualifié, förnäm, adlig] (†) i uttr. kvalificerad personlighet, förnäm, högt uppsatt person; jfr KVALITET 2 b. Liljecrona RiksdKul. 310 (1840).
3) (utom mera tillf. bl. i vetenskapligt fackspr.) motsv. KVALIFICERA 2: bestämd med avseende på arten l. karaktären o. d.; i ett l. annat avseende bestämd. Biberg 2: 108 (c. 1820). Trons motsats är icke hvad slags gerning som helst, utan hvad vi ville kalla den ”qvalificerade gerningen”, d. v. s. gerningen af ett visst slag. Rudin BibEnh. 140 (1888).
4) som uppfyller vissa villkor l. fordringar l. har vissa betingelser l. är i enlighet med vissa speciella (skärpta) bestämmelser; jfr KVALIFICERA 3. En sådan (med högre ämbeten, ordnar o. d. förbunden) högre grad af Existimation, kallar man vanligen qvalificerad Existimation. Schrevelius CivR 1: 69 (1844). Statistik anses också för kvalificerad lögn. Söderström LäkKvacksalv. 16 (1926); jfr d. Den kvalificerade kompetens, som enligt svensk uppfattning bör krävas (för en professur). SvTidskr. 1931, s. 197. — särsk.
a) om person: som uppfyller erforderliga villkor l. föreskrivna fordringar l. har nödvändig utbildning l. kompetens (till en tjänst l. befattning l. ett värv o. d.), som har de nödiga kvalifikationerna, kompetent; stundom övergående i bet.: behörig, berättigad. Högt kvalificerad. Han är väl kvalificerad för rektorsbefattningen. Stiernman Com. 1: 912 (1625). (Johan Sparre) finner sigh (icke) der till (dvs. till riksrådsämbetet) qualificeret. RARP 1: 68 (1628). Domstolarne .. ähre medh Redelige Lagfahrne och wäll qualificerade och i dhenne Landzortten tienlige män försedde. HSH 31: 258 (1667). Kvalificerade arbetare inom fabriksindustrien. 2UB 10: 414 (1907). Kvalificerade revisorer. SvD(A) 1929, nr 115, s. 6. — jfr O-, ÖVER-KVALIFICERAD. — särsk.
α) idrott. motsv. KVALIFICERA 3 a slutet: som kvalificerat sig. NordIdrL 1901, s. 123.
β) (numera bl. tillf.) i pregnantare anv.: lämplig, duglig, duktig, skicklig, framstående; förr äv.: begåvad, tränad; äv. i uttr. kvalificerad till ngt. (Ryttarna voro icke) beqwämme och qualificerade til at fächta och slå medh fienden. Petreius Beskr. 1: 28 (1614). En förståndigh, valliant och högt qualificeradt Printz. RARP 4: 504 (1650). Swedberg Schibb. 293 (1716). (Magister Nils) som ”såg T(imanus) vara mycket qvalificerad till studeringar” höll honom i skola. Hagström Herdam. 1: 292 (1897; efter ä. handl.). Ett .. stort antal, och i de flesta fall mycket kvalificerade besökande (på en handelsmässa). SvD(A) 1930, nr 134, s. 3.
b) (i fackspr.) i uttr. kvalificerad majoritet, majoritet som omfattar mer än hälften av antalet avgivna röster, förstärkt l. skärpt l. potentierad majoritet; vanl.: två tredjedelars majoritet; motsatt: enkel majoritet (se ENKEL 5). Sthm 3: 282 (1897).
c) jur. om straff: skärpt i ett l. annat avseende. Kvalificerat dödsstraff l. livsstraff, som värkställes på ett särskilt pinsamt l. nesligt sätt. Kvalificerat frihetsstraff, fängelsestraff skärpt t. ex. med hårdt nattläger. Biberg 3: 336 (c. 1823). Kvalificerade former av livsstraff voro stegling, brännande å bål samt att begravas levande. Minnesskr1734Lag 2: 811 (1934).
d) jur. om brottslig handling o. d.: begången under försvårande omständigheter; jfr KVALIFICERA 4. Wedberg HD 29 (i handl. fr. 1790). GHT 1934, nr 79 A, s. 10.
5) [överförd anv. av 4 a] om arbete l. arbetsprestation o. d.: som för sitt utförande kräver kvalificerad arbetskraft l. en viss kompetens l. yrkesskicklighet l. duglighet; krävande; stundom övergående i bet.: skickligt l. kunnigt gjord, god. EkonS 1: 230 (1891). Arbetet (i handtvärket) är på grund af sin yrkesmessiga utöfning mera kvalificeradt än vid husfliten. Därs. 2: 278 (1897). (Det) skall icke förnekas, att Ullman .. som berättare har åstadkommit kvalificerade ting. SvD(A) 1931, nr 155, s. 5. Genom radio och bio ha publikanspråken höjts och man vill nu se kvalificerad teater. ST(A) 1933, nr 19, s. 2.
6) jur. inskränkt, modifierad; i uttr. kvalificerat erkännande, förbundet med ett uttalande som i ngt avseende inskränker l. modifierar detta (ss. ett bestridande på en viss punkt, en invändning o. d.); jfr KVALIFIKATION 6. Broomé CivPr. 164 (1882).

 

Spalt K 3317 band 15, 1938

Webbansvarig