Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KRUMLERA, v.; pr. ind. sg. -ar.
Etymologi
[jfr KRUMELUR 2]
(†) krumbukta sig (för ngn); jfr KRUMBUKTA 1 slutet. Han löper immerfort i huset och krumlerar / För Petis alla dar. CIHallman 369 (1779).

 

Spalt K 2956 band 15, 1938

Webbansvarig