Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KRAV kra4v, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[fsv. kraf, n.; jfr dan. o. nor. krav, n., isl. krǫf, f. (krafa, f.); av ovisst urspr., möjl. besläktat med KRAFT. — Jfr KRÄVA, v., ävensom KRAVIS]
1) handling(en) att kräva l. fordra ngt av ngn; äv. konkretare med tanke på innehållet i det som kräves l. fordras: fordran, anspråk; äv. i fråga om ngt sakligt (särsk. tillstånd l. föreliggande omständigheter, tidsläge o. d.) som (mer l. mindre pockande) kräver ett handlande l. avgörande; ngn gg närmande sig bet.: behov, tarv; ofta med prep. o. sbst. som anger dels den av vilken man fordrar l. har rätt att fordra ngt, dels (förr äv. med prep. av) det som kräves av ngn; ofta i uttr. ställa (äv. framställa) krav på (ngn, äv. ngt), resa krav på (ngt). Ett oeftergivligt krav. Uppfylla ngns rättmätiga krav. Kravet på forskningens frihet. Vetenskapen ställer stora krav på sina idkare. Hava blick för tidens krav. Till följd av omständigheternas krav. Månne intet Försynen, som bäst kände Mensklighetens kraf, valde det tjenligaste Medlet til dess förbättring? Lanærus Försök 108 (1788). Don Quixote uppfyllde naturens kraf och sof första delen af natten. Stiernstolpe DQ 4: 364 (1819). Man har rätt .. att på en bibelöfversättning ställa höga kraf. SvTidskr. 1873, s. 495. Hungerns kraf på bröd och sinnets kraf på fröjd, / de äro makter makten har att räkna med. Rydberg Dikt. 2: 122 (1891). Med bildningen följer krafvet af framåtskridande. Rundgren Skoltal 1899, s. 9. De borgerliga partierna (ha) i riksdagen rest kravet på en radikal utvidgning av arbetsfredslagstiftningen. GHT 1934, nr 19, s. 10. — jfr BILDNINGS-, DEMOKRATISERINGS-, FÖRNUFTS-, HELIGHETS-, LIVS-, LYDNADS-, REFORM-, SAMHÄLLS-KRAV m. fl.
2) [specialfall av 1] (muntligt l. skriftligt framställd) begäran att få en pänningfordran betald, anmaning att betala gäld. G1R 3: 317 (1526). (Oss) påhænger .. the tyskers daglige kraff. Därs. 4: 114 (1527). (Borgensmännen) yrkade att från krafven befrias. 1NJA 1874, s. 183. Kraf får icke ske å brefkort. Döss o. Lannge 326 (1908). jfr (†): Then som går i löfte, han går i gäld och kraf, säger både Guds och mennisklig lag. Spegel Pass. 51 (c. 1680). — jfr EFTER-, ERSÄTTNINGS-, PÄNNING-KRAV.
3) metall. i fråga om masugnsgång med ringa malm i förhållande till kolmängden (så att ugnen liksom kräver mera malm); ofta i uttr. gå i krav (om ugn). Den upphettade luften .. brakte ugnen i starkt kraf. JernkA 1834, s. 624. Ugnen (hade) gått i kraf nära 7 veckor för tillverkning af gjuttackjern. Därs. 1854, s. 83.
Ssgr (i allm. till 2): KRAV-BREV. Cederborgh OT 4: 70 (1818).
(3) -GÅNG; pl. -ar. metall. masugnsgång varvid malmsättningen är liten i förhållande till kolsättningen. JernkA 1899, s. 298.
-MÅL. jur. rättegångsmål rörande krav. WoJ (1891). Hernberg Rättsh. 114 (1922).
-RÄTT, r. l. m. jur. rätt att vid domstol anhängiggöra kravmål; rätt att kräva betalning av gäld. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 22, s. 6. Hernberg Rättsh. 111 (1922).
(1) -STÄLLARE. manlig individ som ställer krav på ngn l. ngt. WoL 299 (1889). SoS 1919, s. 84.
(1) -STÄLLERSKA. WoL 299 (1889).

 

Spalt K 2675 band 15, 1937

Webbansvarig