Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KORRIDOR kor1idå4r, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet co-)
Etymologi
[jfr t. korridor, eng. o. fr. corridor, av it. corridore, av prov. corredor, eg.: löpare, korridor, till correr, springa (se KURIR)]
1) antingen helt överbyggd l. (förr) mer l. mindre öppen lång, vanl. smal gång, vanl. mellan två rader av rum l. längs ena sidan av en rad av rum. Palmstedt Resedagb. 54 (1778). Börsen (i Lissabon) hålles under en korridor af pelare. Tersmeden Mem. 1: 154 (c. 1780; i fråga om förh. 1734). De långa korridorerna (i fängelset). Geijer I. 6: 135 (1839). Hahr NordeurRenässArkit. 287 (1927). Man räknade i korridorerna (i deputeradekammaren i Paris) med ett uppskov (osv.). GHT 1935, nr 302 A, s. 13. — jfr CELL-, RIKSDAGS-, SJUKHUS-, SKOL-KORRIDOR m. fl. — särsk.
a) (†) bef. i befästningsvärk: betäckt(a) väg(en). Ståhlsverd 39 (1755). KrigVAH 1835, s. 221. Dalin (1871).
b) i utvidgad anv., om gång utefter rad av kupéer resp. hytter i järnvägsvagn l. passagerarfartyg. SJ 3: 147 (1906). Mattsson LycklÖ 67 (1907; på passagerarfartyg).
2) i oeg. anv.
a) zool. om korridorliknande gång i vissa insekters underjordiska bon. UVTF 34: 61 (1886).
b) (i fackspr., mindre br.) om olika slag av naturformationer som gm sin långsmalhet likna en korridor. Hedin GmAs. 1: 102 (1898). TurForskn. 12: 238 (1921).
c) polit. smal landremsa som går från en stat genom en annan (vanl. för att skaffa den förra förbindelse med havet). 1919 skapades .. en polsk ”korridor” ned mot Östersjön. 2NF 32: 84 (1921). SvD(A) 1935, nr 347, s. 4.
Ssgr (till 1): KORRIDOR-INTRIG(ER). i sht om politiska intriger i (riksdagens) korridor(er). GHT 1895, nr 240, s. 2.
-POLITIK. jfr -INTRIG(ER). Kuylenstierna Statsmaskin. 98 (1926).
-POLITIKER.
-SYSTEM. i sht om husbyggnadssystem enl. vilket rummen förläggas med sina ingångar längs (genom hela huset löpande) korridorer; äv. om motsvarande system i järnvägsvagnar o. d. TT 1877, s. 4. Därs. 1891, s. 119.

 

Spalt K 2472 band 14, 1937

Webbansvarig