Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KORRESPONDERA kor1esponde4ra, äv. -oŋ-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade; vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(förr äv. skrivet co-)
Etymologi
[jfr t. korrespondieren, eng. correspond, fr. correspondre; av mlat. correspondere, av com (se KON-) o. respondere, svara (se RESPONDENT). — Jfr KORRESPONDENS, KORRESPONDENT]
I. (i sht i fackspr.) motsvara, utgöra motsvarighet till ngt; stundom närmande sig bet.: överensstämma med ngt; vanl. i uttr. korrespondera med, förr äv. emot l. till ngt; förr äv. tr. Lundström LPGothus 1—2: 283 (cit. fr. 1631: till). RARP 2: 6 (1633: emot). Galenus säger, at Siälarnas Egenskaper pläga .. correspondera medh Kropsens Complexion och Egenskap. Schroderus Albert. 1: 60 (1638). Stagnelius (SVS) 4: 326 (c. 1820; tr.). HT 1917, s. 272. — särsk. i p. pr. i adjektivisk anv. ss. bestämning till ett pluralt huvudord: motsvarande varandra, varandra motsvariga; jämförliga med varandra, kommensurabla. Euterpe 1: 15 (1823). Korresponderande observationer. Alreik Landtm. 566 (1843). Berg Ögat 127 (1929). särsk. astr. i uttr. korresponderande höjder, om en himlakropps mot varandra svarande, lika höjder över horisonten på båda sidor om meridianen. Lindhagen Astr. 351 (1860). Bergstrand Astr. 160 (1925).
II. hava l. underhålla förbindelse (med ngn), meddela sig (med ngn); underhandla (med ngn); numera bl. i fråga om förbindelse osv. gm brev, skrivelser o. d.: brevväxla; förr äv. i fråga om förbindelse osv. gm ombud o. d. Gustaf II Adolf 515 (1625). (De förtryckta) correspondera medh landzsens fiendar hemligen. Isogæus Segersk. 946 (c. 1700). (Erik Benzelius) hade angående Agapeti bref korresponderat med flera utländska lärde. Geijer I. 8: 50 (1833). Den korresponderande allmänheten. SFS 1908, nr 13, s. 3. — särsk.
a) (†) i uttr. korrespondera på en ort o. d., stå i förbindelse med ngn (l. ngra) på en ort. Ekeblad Bref 2: 114 (1659). Almqvist Törnr. 3: 153 (1850).
b) [jfr t. korrespondierendes mitglied, eng. corresponding member] i uttr. korresponderande ledamot l. medlem, om ledamot av akademi, sällskap o. d. som icke är bosatt på den ort där ifrågavarande akademi osv. har sitt säte o. icke äger rätt att deltaga i dess överläggningar o. beslut, utan vars förbindelse med akademien osv. består i korrespondens med densamma. LAA 1813, s. 7.

 

Spalt K 2471 band 14, 1937

Webbansvarig