Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONTER- ssgr (forts.; jfr anm. sp. 2244):
(1) KONTER-FORT kon1terfå4r, äv. koŋ1-, r. l. m.; best. -en -få4ren, äv. -få4rn; pl. -er. (i senare tid stundom skrivet -for) [jfr eng. counterfort; av fr. contrefort (jfr FORT, sbst.)] byggn. o. bef. (vertikal) stödjemur; strävpelare. 2RA 3: 813 (1734). En murs stabilitet (kan) äfven förökas, .. derigenom att man gör den mindre tjock, men deremot förser den med contreforter på sidan. JernkA 1829, Bih. s. 42. Busch Fästn. 7 (1880). KyrkohÅ 1923, s. 319.
(1) -GARD104, r. l. f. l. m. ((†) n. Rålamb 8: 172 (1691)); best. -en; pl. -er. (konter- (contre-) 1672 osv. contra- c. 16851710) [jfr eng. counterguard; av fr. contregarde; jfr GARD I 1] (förr) bef. betäcknings- l. sköldvall framför bastionsfaserna i en fästning (avsedd dels att skydda denna mot beskjutning, dels att erbjuda ytterligare en eldlinje). Dahlberg Dagb. 175 (1672). Bastionerne betäktes med Contreguarder. Richardson Krigsv. 3: 244 (1749). Busch Fästn. 16 (1880). 2NF 5: 677 (1906).
-KARRERA, -MANDERA, -MARSCH, -MARSCHERA, -MINERA, se KONTRA-KARRERA osv. —
(1) -PARAD, r. l. m. (konter- (contre-) 1847 osv. kontra- 18201893) [jfr eng. counter-parade] fäkt. avböjning (parad) varvid klingan (vapnet) efter att ha förts i en båge under (över) motståndarens vapen uppfångar detta o. för det tillbaka till dess utgångsläge. Ling 3: 700 (1820). Hellsten Sabelf. 65 (1923).
(1) -RIPOST, r. l. m. (konter- 1922 osv. kontra- 1888) [jfr eng. counter-riposte; av fr. contreriposte] fäkt. efterstöt (ripost) som följer på en avböjd ripost. Balck Idr. 3: 462 (1888). Hellsten Florettf. 116 (1922).
-SKARP, se KONTERESKARP.

 

Spalt K 2247 band 14, 1937

Webbansvarig