Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONFETTI konfät4i, r.; best. -n.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-)
Etymologi
[av it. confetti, pl., konfekt, små gipskulor m. m. (se KONFEKT)]
av gips l. krita o. d. gjorda små kulor vilka deltagare i karnevalsupptåg l. andra festligheter kasta på varandra; i fråga om sv. förh. numera bl. om små runda, utstansade papperslappar använda för samma ändamål; bl. i kollektiv anv. Granna herrar nedpudra hvarandras uniformer med Confetti (vid karnevalerna i Sv.). Rääf Bränv. IV (1840). Levertin 23: 85 (1883). På Avenida de Mayo låg konfettin som en mjuk, men falsk matta. Essén KessGen. 166 (1915).
Ssg: KONFETTI-KASTNING.

 

Spalt K 2099 band 14, 1937

Webbansvarig