Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONDESCENDERA, v. -ade.
Ordformer
(vanl. skrivet con-)
Etymologi
[jfr eng. condescend, fr. condescendre, av lat. condescendere, sänka sig, av com (se KON-) o. descendere (se DESCENDENT)]
(†) sänka sig ned (till ngns nivå); foga sig efter (ngn); lämna sitt medgivande, samtycka (till ngt). (Ryssarna) haffva .. abrupte afskurit tractaten och icke velat uthi någon punckt till accord condescendera. RARP 9: 350 (1664). Sahlstedt (1769). Dalin (1871).
Avledn.: KONDESCENDENS, r. [jfr eng. condescendence, av fr. condescendance] (†) eftergivenhet, hänsyn; nedlåtenhet. HT 1918, s. 187 (1809). Dalin (1871).

 

Spalt K 2085 band 14, 1937

Webbansvarig