Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONCEPTION kon1säpʃω4n l. -sep-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-)
Etymologi
[jfr t. konzeption, eng. o. fr. conception; av lat. conceptio (gen. -ōnis), vbalsbst. till concipere (se KONCIPIERA)]
1) (i fackspr.) motsv. KONCIPIERA 2: förhållande(t) att bliva befruktad, befruktning (i fråga om människa l. djur). TLäk. 1832, s. 57. Wulff Petrarcab. 271 (1905).
2) (i vitter stil) motsv. KONCIPIERA 3: undfående l. födande av idé l. uppslag (till dikt l. konstvärk o. d.); i tanken utformad plan (i sht till dikt l. konstvärk o. d.), utkast, uppslag; stundom konkretare, övergående i bet.: alster av konstnärligt skapande, konstvärk. SvLitTidn. 1820, sp. 66. I .. alla (Franzéns dikter) är .. conceptionen nästan alltid poëtisk, ehuru utförandet .. stundom utfaller litet matt. Tegnér (WB) 5: 427 (1825). Adlercreutz .. hade varit frånvarande, då första konceptionerna (till 1809 års revolution) uppgjordes. Wingård Minn. 6: 36 (1847). I conceptionens ögonblick (är Sergel) i högsta grad concentrerad. 1NordUnivT I. 2: 77 (1855). Runebergs konceptioner lågo .. länge och mognade, innan de togo form. Söderhjelm Runebg 1: 93 (1904). Wägner Norrt. 11 (1908; konkret).
3) (i fackspr.) motsv. KONCIPIERA 4: uppfattning, föreställning, begrepp; äv.: fattningsgåva. Hammarsköld SvVitt. 1: 340 (1818). En naturfrisk konception. Estlander KonstH 341 (1867; i fråga om konstnärligt skapande). Det är Ritschls konception av det äktkristna, som ligger bakom Harnacks arbete. SvTeolKv. 1933, s. 230.
4) (föga br.) motsv. KONCIPIERA 5: avfattande l. uppsättande av skrift. Dalin (1871). Östergren (1930).

 

Spalt K 2078 band 14, 1937

Webbansvarig