| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KOLOSSALITET kol1osal1ite4t l. kå1-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) (numera föga br.) motsv. KOLOSSAL 1: egenskap(en) l. förhållande(t) att vara av väldiga dimensioner o. d. Rydberg Ath. 94 (1859). En katedral i gotisk stil, som i sina former uppnått en verklig kolossalitet. Arsenius MannKläd. 248 (1902).
2) (numera knappast br.) motsv. KOLOSSAL 2: väldighet, storhet. (Olov Rudbeck kommer att i minnesteckningen) framstå sannfärdeligen både inifrån och utifrån tecknad, i hela sin mångsidiga colossalitet. Atterbom (1849) i 3SAH XXXVII. 2: 374.
Spalt K 1910 band 14, 1936