| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KOLOFON kol1ofå4n l. kå1– l. kω1-, l. -åf- l. -ωf-, l. kå4lofon l. kol4– osv., sbst.1, r.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
boktr. i vissa äldre böcker förekommande, efter texten placerad slutskrift innehållande uppgift om boktryckare, tryckort, tryckår, stundom äv. bokens titel o. författare m. m., sluttitel. KonvLex. (1860). NordBoktrK 1906, s. 347. Kolofonen till NT (i bibeln 1541). Collijn SvBibliogr. 2: 90 (1927).
Spalt K 1891 band 14, 1936