| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KOLLOIDAL kol1oida4l (fyrstavigt) l. -åi- l. -ωi-, äv. kolå1– l. kolω1-, adj.; adv. -T.
kem. = KOLLOID, adj. TT 1897, Allm. s. 260. Med kolloidal lösning (pseudolösning) förstås en sådan, i vilken substansen befinner sig i ytterst fint tillstånd suspenderad i en vätska. Frosterus Min. 63 (1917). Kolloidalt silver. Starck Kemi 135 (1931).
Spalt K 1887 band 14, 1936