Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KOLLABORERA kol1abore4ra l. -bår- l. -bωr-, l. 01040, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr KOLLABORANT, KOLLABORATOR.
Ordformer
(förr äv. skrivet coll-)
Etymologi
[jfr t. kollaborieren, eng. collaborate, fr. collaborer; av lat. collaborare, av com (se KON-) o. laborare (se LABORERA)]
(numera bl. tillf.) arbeta tillsammans på ngt, samarbeta. Biurman Brefst. 116 (1729). 3NF 11: 970 (1929).

 

Spalt K 1867 band 14, 1936

Webbansvarig