Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KOEXISTENS kω1äksistän4s l. 01—, r. (f. Ahlman (1872), WoJ (1891)); best. -en.
Ordformer
(förr äv. skrivet co-)
Etymologi
[jfr t. koexistenz, eng. o. fr. coexistence; av lat. com (se KON-) o. EXISTENS]
i sht filos. samtidig tillvaro l. förekomst; jfr KOEXISTERA. Stiernstolpe Cuv. 1 (1821). Schéele Själsl. 216 (1895). —

 

Spalt K 1788 band 14, 1936

Webbansvarig