Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KNOCKA nok3a2, starkt vard. äv. knok3a2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(knocka 1924 osv. nocka 1927)
Etymologi
[sannol. bildat till KNOCKOUT; jfr äv. eng. knock, v. (se KNOCKOUT)]
(vard.) idrott. i boxning: slå (ngn) knockout, på ett avgörande sätt slå ut (ngn); äv., i fråga om annan idrott än boxning: på ett avgörande sätt besegra (ngn); äv. i vidsträcktare anv.: slå (ngn) hårdt, slå (ngn) till marken. IdrBl. 1924, nr 15, s. 7 (i fråga om bandy). SvD(A) 1927, nr 325, s. 16. Norrman knockad i Örebroboxning. Därs. 1930, nr 80, s. 18 (rubrik). Indignerad bråkmakare knockade polis. AB(A) 1933, nr 184, s. 7.

 

Spalt K 1631 band 14, 1936

Webbansvarig