KLYPA, v.
 Etymologi
[sv. dial. klypa, knipa, nypa, jfr nor. klypa, knipa, isl. klýpa, knipa; jfr fht. chluppa, mht. kluppe, tång, klämma; rotbesläktat med KLYVA, v.2 — Jfr KLYP samt KLIPP, sbst.1] 
 
 
 
 
   
Spalt K 1420  band 14, 1936
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se