Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KLOSÅG klω3~2g, förr äv. KLOGSÅG l. KLOTSÅG l. KLOVSÅG, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(klogsåg 1841. klosåg 17731912. klotsåg 18271878. klovsåg (klof-) 18351912)
Etymologi
[jfr d. klovsav, nor. klosag, nt. kloofsaag, t. klobensäge; av KLOV, sbst., o. SÅG. Formerna klosåg o. klotsåg bero på folketymologisk ombildning]
(förr) i sht snick. värktyg som bestod av ett i ram (som utgjordes av en träställning med två armar l. en båge) inspänt sågblad; förr äv. om ett slags klyvsåg, som bestod av en i ram inspänd sågklinga o. som var avsedd att dragas av två personer. Rig 1931, s. 65 (1773). Stål Byggn. 1: 151 (1834). Landsm. XVIII. 1: 8 (1912).

 

Spalt K 1352 band 14, 1936

Webbansvarig