Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KLIRR klir4, interj.
Etymologi
[jfr t. klirr; av ljudhärmande urspr. — Jfr KLIRRA]
interj. använd ss. uttr. för klirrande l. rasslande ljud. Engström Lif 94 (1907; i fråga om telefonsignal).

 

Spalt K 1268 band 14, 1936

Webbansvarig