| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KLIRR klir4, n.; best. -et.
klirrande. Sporrarnes klirr. Nyblom NDikt. 131 (1865). Clavecinens spröda klirr. SD(A) 1915, nr 176, s. 9. Ett klirr av sönderfallande glas. SvD(A) 1931, nr 294, s. 5. — jfr SPORR-, VAPEN-KLIRR.
Spalt K 1268 band 14, 1936