Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KISTING, sbst.; anträffat bl. i pl. -er.
Etymologi
[av obekant urspr.]
(förr) ett slags vapen. Han skall förskaffe her in i riket kistinger, spetzer, longe skiffverör och andre verier. G1R 25: 53 (1555).

 

Spalt K 996 band 14, 1935

Webbansvarig