Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KATEKIST, m.; pl. -er.
Ordformer
(cat- 1631—1845. -chist 1631—1845)
Etymologi
[jfr eng. catechist, fr. catéchiste; av lat. catechista, av gr. κατηχιστής lärare, undervisare, till κατηχίζειν (se KATEKISERA)]
(†) kateket. L. Paulinus Gothus ThesCat. Dedic. B 2 b (1631). Gynther ConvHlex. 38 (1845).
Avledn.: KATEKISTISK, adj. (catechist-) [jfr eng. catechistic(al), fr. catéchistique] (†) kateketisk. Schroderus Os. 2: 657 (1635).

 

Spalt K 804 band 13, 1935

Webbansvarig